Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Karl von Linné. Af Isak Fehr. Med 36 bilder - Genom Lund till Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
ISAK FEHR
OLOF RUDBECK D. Y. OLJEMÅLNING AF
JOACHIM STRENG (1732). Tillhör
Västmanland-Dala nation i Uppsala.
epokgörande idéer. Men numera finna
hans egna ord full tilltro: allt hade han
conciperat för sig, innan han ännu var
23 år gammal; allt utarbetat, förrän han
kom tillbaka till fäderneslandet
(Egenhändiga ant. sid. 122). Till bestyrkande
af denna uppgift om 23 års ålder må
först anföras en annan anteckning af
Linné öfver året 1730: Nu användes
dagarna på arbete med disciplarna, och
nätterna på utarbetandet af det nya
system och den reformation, som Linnæus
begynt i botaniken. Nu begynte han
skrifva sin Bibliotheca Botanica, sina
Classes Plantarum, sin Critica Botanica
och sina Genera Plantarum, att han
ingen minut åsidosatte, så länge han
vistades i Uppsala.
Men det märkvärdigaste
vittnesbördet om detta år 1730, då Linné fyllde
23 år, är ett i Linnean Society i
London förvaradt manuskript, som innehåller
titeln och förordet till Linnés
Fundamenta Botanica, hvilket arbete då ännu
endast fanns som ett genialiskt utkast i
hans fantasi. Förordets märkliga
innehåll återgifves här i förkortad form:
Här gifver jag, gunstiga läsare, dig mina
första meditationer, huru och på hvad fötter
vår förfallna botanik bör ställas, som nu för
medelst de flesta botanicorum vårdslöshet är
nästan ruinerad, åtminstone förträffligen
konfunderad. Jag trorverkligen aldrig, att botaniken
kommit på sådant afbräck, om botanici begynt
tillförne att skrifva institutiones och dem
dagligen raffinerat; men är det icke oförsvarligt, att
icke en allt] här till vågat det göra förrän vi.
Har någon bjudit till, så har han det gjort
efter botanicorum auktoritet och ej efter naturen
eller autopsien ( = egna ögons vittnesbörd), ty
har han gjort värre och icke bättre. När jag
först rannsakade naturen själf och såg henne
sträfva mot auktorers mening, aflade jag alla
præjudicier, blef en scepticus och tviflade om
allt; då öppnades ögonen, då kunde jag först
märka sanningen. Jag vill icke förmoda någon
tillräknar mig, att jag vågat uppräkna några
stora botanicorum såsom Tournefortii, Rivini,
Vaillantii m. fl:s fel, hvars meriter jag tillstår
äro stora; hvilket jag sannerligen intet gjort,
såsom jag skulle vilja bana mig väg genom deras
ruin, quod a me et omni christiano longe absit
( = som vare mig och hvarje kristen människa
fjärran), utan allenast till att utforska sanningen,
som för all auktoritet bör hafva preferensen;
ty de lärde männerna äro också människor,
och en annans ögon äro så klara som deras,
ej heller kan en attendera allt. Jag hade nog
tänkt premittera mina Nuptias plantarum (=
blommornas biläger), uti hvilka jag gifver en
fullkommen metod öfver örterna, tagen af
sta-mina och stylo ( = ståndare och pistill), men som
jag hafver några flera observationer af nöden,
måste jag vänta till sommaren är förbi, då jag
försäkrar, att läsarna i dem skola finna sitt
fulla nöje. Strax därpå skall, där Gud gifver
hälsan, min Hortus Uplandicus följa–––-Gack
därför ut, min lilla bok, och submittera dig
hela världsens omdöme, i. e. qvot capita, tot
sensus (= så många hufvuden, så många
meningar). Men jag vill dock säga dig förut
några dina fata ( = öden) och svårigheter, du må
ste undergå. Ty du blifver illa liden hos alla
botanici, som något verk utgifvit, emedan jag
vet, att din mening är emot deras. Ty förr än
flesta delen af dem skulle låta sina scripta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
