Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Karl von Linné. Af Isak Fehr. Med 36 bilder - Genom Lund till Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL VON LINNÉ
253
läggas och sina galna satser revocera, skulle
all veritas stiga till Styx och blifva bunden af
mörksens kedjor. — — Kommer du till någon,
som är intagen af Tournefortii, Raji eller
Ri-vini metoder, blifver du hållen för en
pärlestic-kare och lämnad med begabberi. — Men gläd
dig dock, att du af några blifver upptagen; och
vill jag dig försäkra, att med tiden få bo uti
Botanices Principum palats, ja ofta blifva deras
geheimeråd.
Redan af detta korta utdrag finner
man, hur skaparglädjens stolthet och
trygghet sväller inom honom. Men
säkerligen dröjde det mycket längre än
hans häftiga håg ens ville drömma om,
innan han själf hunnit utarbeta sina
snillrika uppslag, och ännu längre dröjde det,
innan han fick tillfälle att framställa dem till
hela världens omdöme. Det skedde först,
då lyckan log med gyllene strålar mot
honom i Holland, det lärda och rika.
Våren 1730 fick han, den unge
studenten, det ärofulla uppdraget att
vikariera för prof. Rudbeck i den
botaniska trädgården. Studenternas
»beskedliga anmodan» till honom att skrifva
en växtkatalog, som kunde vara dem en
Ariadne-tråd i namnlabyrinten, ville han
ej afslå. Han skref flera sådana
växt-kataloger under åren 1730 och 1731. I
den tredje af dessa, daterad 29 juli 1730,
lämnas det första nu kända utkastet till
Linnés sexualsystem. År 1728 hade
Linnæus i Acta Lipsiensia läst »en
recension af Vaillants traktat de sexu
plantarum, hvilket synnerligen smakade
honom»; han fann, att ståndare och
pistiller icke voro mindre skiljaktiga än
krönbladen, och att de voro de essentiellaste
delar i blomman. Tanken på dessa
organs användbarhet till systematiskt
ändamål vaknade därunder hos honom, dock
bevisligen ej förr än under året 1729. På
våren följande år inlämnade han till Kongl.
Vetenskapssocieteten i Uppsala en
»afhandling om växternas biläger och kön,
i hvilken de nyare botanisternas menin-
LARS ROBERG. SAMTIDA OLJEMÅLNING.
I Uppsala universitets konstsamlingar.
gar och rön granskas». Enligt
Societe-tens protokoll upplästes den 25 april
1730 denna medicinae studiosi Caroli
Linnæi dissertatio, »hvarutaf Societeten
nogsamt inhämtade auktorens mogna studier
och förfarenhet i botanicis och önskade,
att bemälta dissertation kunde med
trycket utkomma».
På försommaren samma år hade han
till sina grunddrag färdigt det system,
som bland alla de talrika s. k. artificiella,
hvilka blifvit uppställda, genom sin
lättfattlighet och användbarhet i praktiken
onekligen förtjänar att intaga främsta
rummet. Att ett sådant resultat på så
kort tid kunde vinnas — och det af en
endast 23-årig student — hörer till det
nästan oförklarliga. Antalet klasser i
denna växtkatalog af år 1730 var
emellertid endast 21. Men redan följande år,
1731, skref han en ny Hortus
Uplandi-cus, där antalet klasser var 24. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
