Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Om nubierna. Af K. V. Zetterstéen. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NUBIERNA
345
Ä andra sidan bör dock tilläggas, att
nuba-folket i Kordofän, som anses vara
nära besläktadt med de egentliga nubierna
i Nildalen, står den rena negertypen
mycket nära, hvilket onekligen i viss mån
är ägnadt att stödja ofvan anförda teori.
Betydelsen af detta argument förringas
emellertid väsentligen däraf, att
nubierna i Kordofän helt säkert äro starkt
uppblandade med negerblod, hvadan det
icke är så lätt att afgöra, i huru hög grad
rasens renhet bevarats.
Andra forskare åter uppställa
nubierna jämte flere olika folk i västra
Centralafrika som en särskild grupp vid sidan af
de andra stora afrikanska folkgrupperna,
bantufolk, negrer, hamiter och semiter.
Detta antagande stöder sig hufvudsakligen
på språkliga skäl, men då de ifrågavarande
folkens språk ännu icke äro fullständigt
genomforskade, är det på vetenskapens
nuvarande ståndpunkt ej möjligt att tillmäta
denna hypotes någon större betydelse.
I politiskt afseende lyda nubierna
direkt under Egypten. Till religionen
äro de ifriga anhängare af Islam. Då
den kristna läran spreds till Egypten,
öfvergingo äfven nubierna till
kristendomen, men nu hafva de för länge sedan
blifvit rättrogna muhammedaner. I
allmänhet beskyllas de för att vara mera
fanatiska och vidskepliga än egypterna,
och det påstås, att de pläga berömma
sig af att icke hafva en enda kristen
ibland sig. Att något slags bokligt
vetande skulle frodas bland dessa Afrikas
enkla söner, är ju icke att vänta; en
kristen litteratur har visserligen en gång
existerat, men därom har den
nuvarande befolkningen naturligen ingen aning.
Under sin vistelse i Egypten lara sig
nubierna vanligen det moderna arabiska
samtalsspråket, ehuru både uttal och
grammatiska former ej sällan lämna åtskilligt
öfrigt att önska. Stundom träffar man
emellertid på nubier, som kunna både läsa och
skrifva arabiska. Att döma af min egen
erfarenhet under en tids vistelse i Kairo
äro nubierna synnerligen välvilliga mot
främlingen, som intresserar sig för deras
eget språk, och det var ingen svårighet
att erhålla alla upplysningar jag
önskade. För att studera de nubiska ljuden
ordentligt var det nödvändigt att
undersöka uttalet hos olika personer, och det
hände mycket sällan, att vederbörande
gjorde några invändningar. En gång
då jag kom att nämna något om
möjligheten att lara sig nubiska ur böcker,
fick jag det karaktäristiska svaret: »I
Nubien finns inga böcker», men då jag
helt lugnt genmälde, att »det finns många
böcker i Europa», voro de mörkhyade
afrikanerna genast villiga att erkänna,
att detta är en vara, som det kan vara
bra att ha. För öfrigt talade mina
sagesman allesammans ganska bra
arabiska, ehuru de stundom råkade i lifliga
dispyter med hvarandra angående det
lämpligaste sättet att på nubiska
öfversatta något mindre vanligt arabiskt uttryck.
Det nubiska språket är ovanligt
välljudande och gör med sin stora
vokalrikedom ett synnerligen vekt intryck vid
sidan af den kraftfulla arabiskan med
dess många skarpa hväsljud och sträfva
gutturaler. Skulle man jämföra nubiskan
med något af de mera bekanta europeiska
tungomålen, torde det ligga närmast till
hands att tänka på italienskan. I likhet
med många andra afrikanska och asiatiska
språk har den för öfrigt upptagit en hel
mängd lånord från muhammedanismens
heliga språk, arabiskan.
Vår kännedom om detta intressanta
tungomål grundar sig hufvudsakligen på
de båda bekanta Afrikaforskarna
Lepsi-us’ och Reinischs arbeten, men
dessutom har äfven en svensk orientalist,
framlidne professorn i semitiska språk
vid Uppsala universitet Herman
Almkvist, samlat ett rikhaltigt och värdefullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
