Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenskarna i Prag. Af Alfred Jensen. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 ALFRED JENSEN
de belägrade en gång voro i behof af
lifsmedel, hittade de på att nattetid
stjäla en kalf från andra sidan floden.
Vid den stackars kalfvens råmande
vadade hans fyrbenta mor och andra
kreatur själfmant öfver, och på det sättet
fick man i Prag sitt pepparrotskött för
en liten tid. — Från de båda brotornen
hälsade de stridande hvarandra med
hånfulla tillmälen: tsjecherna bjödo de
svenske på varmöl, och svenskarna å sin
sida lofvade att bestå bränsle. En svensk,
som skröt med att han var »hård» och
kunde skjuta ihjäl ett par dussin fiender
om dagen, hade konstruerat en rörlig,
af Zatocil afbildad skjutskärm, bakom
hviken han höll sig dold. Faktiskt
anställde han med denna enkla uppfinning
så stor skada, att Colloredo utfäste en
belöning af 10 dukater åt den, som kunde
göra den lömske skytten oskadlig. Tvä
jägare anmälde sig och lyckades i sin
uppgift medels en enkel list: under det
att den ene svängde en stång med en
röck och en hatt på, låg den andre i
bakhåll. Svensken siktade på den
misstänkta figuren, och då den föll, gick
svensken fram ur sitt gömsle, men
sträcktes till marken af ett skott från den
andre. En annan svensk roade sig med
att beskjuta ett träkors, som allt ifrån
hussitkrigens tid stått på Karlsbron, men
råkade själf bli offer för en kula —
naturligtvis himlens straff för helgerånet!
En gång fiskade tsjecherna med båtshake
upp en pälsklädd svensk, som under en
drabbning på bron störtat i floden, och
det befanns vara anföraren för Karl
Gustafs lifkompani. Han dog omedelbart
därefter, utan att man kunnat aftvinga
honom några bekännelser.
Den stora tacksägelsegudstjänsten
hölls i St. Henriks-kyrkan (Svaty Jindrich)
med procession till Tyn (Tein)-katedralen.
En historiens slump ville, att denna
högtidsfest med anledning af Böhmens be-
friande från de värsta plågoandarna,
svenskarna, råkade infalla på den 6
november, d. v. s. precis 16 år efter den
minnesvärda dag, då den svenske
hjältekonung stupade, som dragit ut på sitt
underbara segertåg för att indirekt hjälpa
äfven det böhmiska konungariket mot
det ärkekatolska Habsburg. Men först
den 10 dec. nedlade studenterna på
universitetets gård sina vapen och den af
kulor genomborrade fanan. Colloredo
och Conti höllo tal för den akademiska
ungdomen, och studenten Kaufer blef
adlad. I adelsståndet upphöjdes äfven
samtliga rådsherrar i Prag, och
handtver-karna jämnställdes med de privilegierade
borgarna.
På universitetsgården i Prag synes i
kroppsstorlek en staty af en Prager-student
från 1648 i dåtida dräkt, hatt med
barett, kragstöflar, värjgehäng samt bössa
och fana. Detta minnesmärke har dock
intet historiskt värde, enär det upprestes
först är 1863. Men redan året efter
belägringens upphäfvande uppställdes
framför Tyn-katedralen den ännu
befintliga Maria-pelaren, en kopia af den, som
förut uppförts på Marienplatz i Munchen
till åminnelse af den katolska
kristenhetens seger öfver det lutherska kätteriet
genom slaget på Hvita berget. Och
ännu i dag verka ju vissa delar af Prag,
särskildt påLill-sidan, såsom ett storartadt
historiskt museum genom den
ålderdomliga arkitekturen, och den första
påminnelsen om belägringen som möter
turisten, då han kommer ut från
statsbangården, är väl det berömda Krut-tornet,
som betecknar det forna Alt-Prags östra
ändpunkt. Den kanske allra vackraste,
men af främlingar föga besökta gatan i
Prag, belägen nedanför Laurenzi-berget
på Lill-sidan, heter Svedskå ulice (Svenska
gatan), och i det s. k. Eiffel-tornet på
den skogiga bergskullen finnes ett här
reproduceradt diorama, återgifvande en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
