Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenskarna i Prag. Af Alfred Jensen. Med 11 bilder - Två epigram. Från latinska originalet af D. M. Ausonius. Öfversättning af V. E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ger en hel liten kulturbild från
denna tid och visar den mörka baksidan af
det trettioåriga krigets blodigt glänsande
medalj. Ett litet utdrag ur denne icke
namngifne svenske officers bref, skrifvet
i fältlägret vid Briinn den 18 aug. 1645,
må lämpligt afsluta dessa strödda
anteckningar, hvilkas historiska värde icke är
mindre därför att de hämtats ur enbart
tsjechiska källor och därför naturligtvis
kräfva kritik och kontroll från den
svenska historieforskningens sida. Detta
utdrag lyder i original:
» Von Spilberg mag ich nichts schrei-
ben, die Belägerten seynd lustig und
fer-tigen uns mit unserem Ungliick und ihrem
Lachen ah. Des Commendant en der
Stadt Höflichkeit mussen wir hierab
riih-men, dass er die toten Officierkörper
sauber w as c ken, sie mit neuen Hem b den
bekleydet in neue Totenruhen legen und
uns dieselbigen hai folge?i lassen.....
Gott helfe dass wir nur mit gantzen
Köp-fen aus dem Lande kommen! Eylen wir
nie ht, so seynd wir v er loren, denn uns er
Gliick des Krieges hat nunmehr sein Ende,
und derselbe so wohl als andere Sachen
sein Mäss und Ziel.»
TVÅ EFIGRA/n
Från latinska originalet af D. /A, AUSONIUS
I.
Lais’ och Glyceras namn min hustru rätt ofta fick läsa
I mina sånger, — namn just både si och så.
»Gärna för mig», hon sad’, »det är bära på låts han dem älskar» —
Sådant förtroende bar hon till sin herre och man.
II.
Kära mitt vif! låt oss lefva som förr, och låt oss behålla
Ännu på gamla dar smeknamn från fästefolks dar,
Och må aldrig en aning oss nå, att vi åldras med tiden:
Jag för dig blifve ung, du »min flicka» för mig,
Skulle ock jag bli äldre än Nestor och du kunna täfla
Med Sibyllan i år, — henne från Cumæ du vet, —
Låt det icke oss bry, hvad en »mognad ålder» vill säga;
Känna dess värde är bäst, icke att räkna dess år!
V. E. L.
Ora och Bild, i6:e ärg.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
