Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rudyard Kipling. En utvecklingslinje. Af August Brunius. Med 5 bilder - De fattiges död. Af Charles Baudelaire. Öfversättning af Bertil Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6o6
AUGUST BRUNIUS
vittna om en mera utvecklad blick för det episkt enkla och för det historiskt sammansatta; man kommer nästan att tänka på Selma Lagerlöfs utveckling från »Gösta Berling» till »Nils Holgerson». Kanske kunna vi ännu vänta storverk af honom; kanske förestår honom en lång och likgiltig produktion i upprepningens tecken, sådan som blef Brownings lott. Ho kan säga’t?
V.
Det är i år 20 år gångna, sedan Kipling debuterade. Och likväl står han ännu i den ålder, som brukar kallas mannens kraftigaste, och hans största verk kunde ännu vara oskrifvet. Men det är nog icke så; det ligger något egendomligt öfver Kipling, något som kommit mig att kalla honom en diktens Alexander. Hans verk är en ungdomsgärning, som vi, hans beundrare, i grunden helst skulle se afslutadt eller fortsatt från en annan punkt. Hans största bedrift är upptäckarens. Han har utvidgat nutidsmänniskans blick på sin värld; ingen liar före honom fört oss öfver halfva
jordklotet, icke som ytlig turist utan med grundlig kännedom om det han skildrar; han är
lika hemma i Indien, i Amerika, i Syd-Afrika som i England; han synes kunna alla konster, känna alla yrken, spela alla roller; han marscherar tvärs genom seklen och ser själfva urtiden; och han låter oss känna sammanhanget mellan naturens och människornas värld som få i vår blodlösa tid.
Kipling är ungdomens diktare, därför att han icke bragt till harmoni motsatserna i sitt eget väsen. Han är det sunda engelska förnuftet, fasthållandet vid lifvets realiteter, den trygga tron på mansviljans makt. Men han är lika mycket Orientens syn på lifsperspektivets oändlighet, på tillvarons intighet, på viljans otillräcklighet. Öster och väster brottas om honom; och ingendera har ännu segrat. Hvem kan se kallare och skarpare än han på lifvet — och hvem är mera fullproppad af vidskepelse och barnfantasier! Han är cynisk som ungdomen och sentimental som ungdomen.
Med Rudyard Kipling har något absolut nytt trängt in i samtidens litteratur. Och i all sin begränsning, i sina nationella fördomar ger han dock försmaken af den kommande världsmedborgaren, den store humanisten.
DE FATTIGES DÖD
AF CHARLES BAUDELAIRE
Se döden är vår tröst, den ger oss mod till lifvet,
den är vår lefnads mål och våra drömmars kraft,
en mystisk brygd, som helar hvarje rifvet
och sargadt hjärta med sin dunkla saft.
O klarhets ljus, i frosten ej förfruset,
du skälfver längst vid svartnad synkrets rand —
O härbärge med ro och dröm i huset,
bred tystnad svål kring trötta tankars brand!
O Ande, som bär frid i dina händer
och med magnetisk makt exstasens drömmar tänder
och höljer fattigdomen i din mantels flik —
Du är gudarnas ära, de tröttas och de gamlas
förglömda fadershus, där de en gång församlas,
okända himlars öppnade portik!
BERTIL MALMBERG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
