Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rudyard Kipling. En utvecklingslinje. Af August Brunius. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUDYARD KIPLING 60 S
boer-sentimentaliteten gick som en
folksjukdom öfver Europa, resonnerade man icke
lugnt. Hvad han då förlorade i
utom-engelsk sympati har han knappast ännu
återvunnit.
Men för den som ser närmare på saken
är det också tydligt nog, att Kipling icke
var skickad att vara sin nations andlige
ledare. Han saknade jämviktspunkt under
denna tid. Från den ytterligaste
chauvinism slungades han ned till ett tillstånd
af den ytterligaste förbittring mot sina
landsmän. Då de största motgångarna
kommo, publicerade han sin stridsdikt »The
Islanders», där han läste lagen för
Britannias söner så som sällan skett tillförene.
De voro ynkryggar och pultroner, som i
stället för att själfva gå i kriget sändt
oöf-vade stackare, som de hittat på gatan.
Ye pushed them raw to the battle
as ye picked them raw from the Street.
Och till råga på smäleken slog han dem
i ansiktet med ordet »sportsnobbar». Det
var svåra ting att smälta för styfsinta
britter.
De som under alla omständigheter
älskade diktaren Kipling hade icke heller
någon anledning att glädjas under denna
tid. Ty den våldsamma hettan i hans
lynne sprängde den konstnärliga formen.
Typisk i detta afseende är »The
absent-minded beggar» med sin underligt brustna
balladstil, sina många refränger, sina utrop,
sina parenteser; han har här drifvit sin
lyriska stils egendomligheter ända till
disharmoniens gräns. Och man längtar
ofrivilligt efter en beledsagande musik, som
kan göra denna våldsamt smattrande dikt
till sång.
Äfven för hans prosa är denna tid en
förvandlingens tid. De efter kriget utkomna
skisserna från Syd-Afrika äro skrifna af en
intelligent journalist, som vill ställa vissa
förhållanden under debatt, som vill
förklara och anfalla; icke af en diktare. Hans
stil blir sökt och tillkrånglad; själfsvåldet,
så uppfriskande i ungdomen, har stelnat
till manér. Man erinras nu om att en af
de få påvisbara inflytelser han rönt från
litteraturen härrör från Browning. Det kan
i hans senare noveller ibland hända, att
man läser sida upp och sida ner utan att
förstå ett ord, utan att fatta sammanhanget
— precis som hos Browning.
RUDYARD KIPLING 1906.
En dikt af verklig skönhet kan man»
rädda från denna ofruktbara period. Det
är »Recessional», botpsalmen, hvari skalden
å sitt folks vägnar ödmjukar sig för Jehovah,
härskarornas Gud. Dess ädelt behärskade
smärta, dess på en gång stolta och
ödmjuka tonfall och harmoniska utformning
bereda dikten en plats för sig i Kiplings.
lyrik. Den vittnar om återvunnen harmoni.
Äfven den egendomliga fantasien »They»
och de historiska bilderna »Puck of Pooks
Hill» från förra året synas inleda en ny
period i Kiplings diktning. Hvart den pekar,
vill jag icke yttra mig om; det är alltid
farligt att profetera om diktare, men
alldeles särskildt i detta fall. Dock synes,
den senaste boken med sitt didaktiska syfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
