Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Johan Sebastian Welhaven. Av Andreas Jynge. Med 8 billeder - Till dig. Efter Walt Whitman. Öfversättning af Andrea Butenschön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL DIG
637
Smiler du ikke ved målet,
du, som i Vintren har vugget
forårets tekst?
Ait, hvad dit mod har bestrålet,
ait, hvad dit mismod har dugget,
nu har det vækst,
ränker sig op om din skulder,
fyller din favn, —
fanger i roser dit navn,
fanger din digtnings den koglende hulder.
Videre livstoget drager,
tankerne suser som faner
över dets vej.
En blandt de höj este rager.
finnes paa forreste baner,
den kom fra dig!
Oldtidens manende rune
höjt på dens skaft,
tyder, hvor du tog din kraft,
löftende land i din ild-hu, dit lune!
WELHAVENS BOLIG I PILESTRÆDET I KRISTIANIA.
TILL DIG
Efter WALT WHITAAN
Hvem du än är, jag fruktar du vandrar i drömmar,
Fruktar det du tror är verklig skall glida undan händer och fötter,
Redan nu ditt yttre, ditt sätt att vara, dina nöjen, ditt tal, ditt hus, dina- affärer,
bekymmer, dårskaper, blott skingras som dimma.
Din sanna själ och kropp träda inför mig,
De träda fram ur allt ditt görande och låtande, ur all din handel och din vandel,
ur butiken, arbetsfältet, hemmet, ur köpandet, säljandet, ätandet, drickandet, ur
ditt lidande och din död.
Hvem du än är, på dig lägger jag min hand att du må blifva min dikt,
Jag hviskar med mina läppar tätt intill ditt öra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>