Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - "Det går an". Dess litteraturhistoriska förutsättningar. Striden om dess tendens. Af Karl Warburg. I—III. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»DET GÅR AN» 25
franqois marie charles fourier.
Saint-Simonistiska skolan och bragte
En-fantin själf i fängelse.
Den andra socialistiska strömningen,
den Fourierska, berörde likaledes denna
fråga, och det är möjligt att Fourier i
detta fall utöfvat inflytande på Enfantin.
Fourier (f. 1772 † 1837) — som
åtminstone i ett senare skede påverkat
Almquist (jmfr »Tre fruar i Småland») —
framträder såsom en afgjord anhängare af
kvinnoemancipationen, men går så långt,
att han helt och hållet upphäfver familjen
och proklamerar de sinnliga drifternas
obundna frihet och kvinnogemenskap.
Fourier gör gällande, att hvar helst
ett närmare samlif motiveras genom en full
öfverensstämmelse i böjelsen mellan två
älskande, där kan och skall detta
fullbordas, men där denna innerliga
gemensamhet icke är för handen, kan intet yttre
band i längden uppehålla annat än ett
ytligt och därför olycksbringande
förhållande. — »Han har- härvidlag»,
yttrar Leopold Stein, »rätt i samma punkt,
där man i senare tid kräfver ett
underlättande af skilsmässan. Men han har
tillika inrymt en plats åt den sinnliga
driften, som hotar det sanna äktenskapets
djupaste väsen. Ty Fourier, liksom
Saint-Simonisterna, skattade sinnliga drifterna
såsom lika berättigade med de högre
kraf, som den inre lifsgemenskapen
uppställer och hvilkas yttre uppenbarelse och
helgd utgöres af äktenskapet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
