Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - "Det går an". Dess litteraturhistoriska förutsättningar. Striden om dess tendens. Af Karl Warburg. I—III. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
KARL WARBURG
Äfven en engelsk nationalekonom,
filantropen och för-socialisten Robert
Owen (f. 1771 † 1858), hvars stora
ansträngningar till arbetareklassens fromma,
bl. a. på kommunistisk grund, beröras i
»Tre fruar i Småland», fällde en del
yttranden om äktenskapsinstitutionen, som
väckte förargelse i hans hemland. Han
påyrkade människornas rätt att förenas efter
fritt val och skiljas efter fritt val. Hvad
som är nödvändigt för människans
sällhet är rätt, men hvem skulle vara
lycklig utan rättighet att när som helst
skiljas från en obehaglig maka? På ett
annat ställe nämner han äktenskapet »an
accursed thing, an unnatural crime, a
satanic device» — en fördömd sak, ett
onaturligt brott, ett sataniskt påhitt.
Vid sidan af dessa mera teoretiska
framställningar hade problemet äfven
upptagits i den sköna litteraturen i olika
land. rousseau hade i »La nouvelle
Héloise» glödande skildrat kärlekens rätt
men låtit hjältinnan till sist böja sig
under ett förnuftsäktenskaps ok. Sturm-und
Drangtidens män gingo längre. F. M.
Klinger, hvars fatalism och hat mot allt
konventionellt tvifvelsutan påverkat
Almquists ungdomsbildning, häfdade i dramat
sSimsone Grisaldo» och berättelsen
»Orpheus» — ett slags fésaga, som f. ö.
utgick från ett frivolt motiv hos Crébillon
d. y. — naturdriftens oinskränkta rätt
gentemot alla seder och lagar. Likaså hans
vän wilhelm Heinse hvars
oerhördtsen-sualistiska roman »Ardinghello» (1787),
med sina gensagor mot ståt, samhälle och
hvarje begränsande morallag samt sitt
hejdlösa förhärligande af sinnelif och
vällust utgör ett bindeled mellan Sturm
und Dräng och nyromantik. Särskildt
protesterar hjälten i denna roman mot
äktenskapet — »der Tod bei lebendigem
Leibe für meinen freien Sinn», — och
en af dess kvinnofigurer, romarinnan
Fi-ordimona, förklarar att som ogift förblifver
kvinnan en gudinna, sin egen herre, kan
lefva i sällskap med de förståndigaste,
skönaste, mest begåfvade män och med
lust uppfostra sina barn såsom kärlekens
frivilliga barn, men genom lag och vana
blir hon i äktenskapet en slafvinna. Till
slut proklameras i denna roman en
fullständig kvinnogemenskap, men äfven
reciprocitet för kvinnans räkning*.
Äfven den såsom känslofilosof
berömde Fr. H. Jacobi gaf i några
ungdomsromaner, »Woldemar» (1775) och
»Aus Edward Allwills Papieren» (1777),
uttryck åt en mot äktenskapet motvillig
åskådning; känslornas egenmäktiga
för-häfvelse öfver alla lagliga institutioner
prisas såsom ett högsta ideal och
kärlekskänslan anses vanhälgad af äktenskapet.
Här framträdde en »lagfiendskapens
mysticism», en lära om »det moraliska
geniets lagstiftande kraft» i motsats till
»dygdens grammatik». Gentemot allt
»moraliskt dudeldey» frågar han: »Was
ist zuverlässiger als das Herz des edel
geborenen?»
Så följde 1799 den beryktade roman,
i hvilken nyromantikernas berömde
teoretiker Friedrich Schlegel gaf
uttryck åt de stämningar som då behärskade
honom — kärleken till Dorothea Veit,
filosofen Mendelssohns dotter, hvilken
skiljt sig från sin make för att blifva
hans lifsledsagarinna.
Lucinde är dock knappast en roman,
allraminst en konstnärligt utförd roman,
den utgör ett konglomerat af aforismer,
samtal, bref och t. o. m. Friedrich
Schlegels broder — August Wilhelm — kallar
den »en dåraktig rapsodi full af irrsken,
fantasmer och paradställen, afsedda att
vålla skandal».
Närmast proklamerar arbetet det fria,
geniala, väl att märka monogamiska
?ia-turäktenskapet, hvars lof författaren sjun-
* Goethe talar ock i ett epigram mot ett
annat Heinses arbete om »hündische Liebe».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
