Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - "Det går an". Dess litteraturhistoriska förutsättningar. Striden om dess tendens. Af Karl Warburg. I—III. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
KARL WARBURG
går an i Eos n:r 2 med orden
’mänsklighetens restauration genom en
förändring af äktenskapet’», o. s. v.
Och i sista uppsatsen intager han
några uttalanden ur Almquists bref,
hvilka visserligen föga hänga ihop med
själfva den från Tyskland lånade
afhandlingen :
»’Det går an’ skiljer sig från alla dessa
emancipationsteorier, att den för att göra äktenskapet
sedligare (ty makars fysiska umgänge med
hvarandra utan kärlek är immoralisk) önskar en
förändring af äktenskapet, då Das junge
Deutschland, Sand m. fl. vilja ha en förändring,
emedan äktenskapet så ofta är olyckligt eller
hinderligt för fri kärlek. Det är alltså stor skillnad
dem emellan, ty Almquist är i sina åsikter vida
upphöjd öfver dem.»
Såsom slutkläm på den långa
uppsatsen förordas bortrensande af
galanteriets eko, den vedervärdiga kurtisen, den
döda skenformen af kärlek:
»Det är en emancipation som duger:
kvinnans emancipation och det periodiska
äktenskapet äro åter förkastliga reformationer,
antingen såsom hos Almquist en genialisk, men
föga begrundad nyck, föranledd af
aktningsvärda sedliga driffjädrar, eller, såsom hos det
öfriga emancipationspartiet, en korthufvad och
lumpen Eudämonism.»
1 en annan Uppsalatidskrift förekom
ett uttalande från en man af åtskilligt
större auktoritet. Det lästes i
decemberhäftet af Geijers Litteraturblad, som
först utkom fram på nyåret 1840. I sin
afhandling om Läroverksfrågan kommer
nämligen Geijer in på familjen och
äktenskapet.
Han kallar detta en
öfverenskommelse som inför staten är familjens
lagliga grund och som, genom makarnas
allt mer erkända rätt, på en gång blir
— om störd af rättskränkningar —
upplösligare (d. v. s. de fall, i hvilka
äktenskapsskillnader laglig, blifva allt
no-gare bestämda) men just därigenom
frivilligt kan blifva så mycket fastare.
Framhållande äktenskapets juridiska,
moraliska och religiösa helgd förklarar
Geijer det vara en objektiv institution,
som ej kan göras beroende af ett blott
subjektivt godtycke. Växlingen af
tycken bör och kan motarbetas, så länge
uppfyllandet af plikt i allmänhet — d.
v. s. egen och makans förbättring — är
i äktenskapet möjligt, ej längre, ty intet
band gäller mot räddningen af en själ.
Och med tydlig, något grofkornig
adress till Almquist fortsätter han i en
not:
»Det flacka resonnement, som vill upplösa
äktenskapet efter det subjektiva tycket, eller,
som är detsamma, insinuera att det går an att
afskaffa det, är alldeles af samma halt som det
hvilket skulle förneka förbindelsen af plikters
uppfyllande i allmänhet, så snart genom
växlande tycke detta uppfyllande ej skedde rätt gärna,
emedan i alla fall den kärleksfulla afsikten vore
det enda, som kunde gifva handlingen värde.
Man skulle då kunna gå ännu längre i
förvridenhet och rättfärdiga det största brott, t. ex.
lönmordet, ifall den kärleksfulla afsikten vore
tillstädes att därmed befordra en människa till
himmelriket.* Om slikt teoretiserande kallas
genialitet, så öfverensstämmer det med det
bekanta påståendet om snillets och galenskapens
förvantskap, mot hvilket vi måste fortfara att
protestera. Ty går det äfven an, att »den snille
är i ett kan vurma i ett annat», så går det
likväl alls icke an, eller kan på något sätt
medgifvas, att »man äger snille för det man är
galen».
Det var, som man finner, hvad
Palmblad kallade »en örfil med riktig
Värmlandshand».
Striden höll sig emellertid icke inom
ramen af tidningar och tidskrifter.
Äfven i bokform kommo gensagor — af
olika karaktär: stränga, bizarra, fogliga,
satiriska, humoristiska. Och boken fick
äfven efterföljare som varierade temat.
Härom i en följande uppsats.
* Åsyftar ett ställe i Jaktslottet, som brukat
läggas Almquist till last.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
