Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Musikrevy. Af Andreas Hallén. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKREVY
af andreas hallen
Med 2 bilder
FÖRSTA delen af innevarande
säsong, omfattande månaderna
sept.—dec. 1907, har icke bjudit
på många nyheter inom
musikvärlden vare sig i utlandet eller här hemma.
I Berlin t. ex. har k. Opera?i endast
uppfört en nyhet, nämligen Puccinis »Madame
Butterfly»; den Komiska operan äfvenledes
en: d’Alberts »Tieflaud». I Hamburg gafs
den sistnämdes nyaste opera »Fragaldabas»
och i Leipzig »Messalina» af italienaren
Isidore de Lara. Vår svenska operascen
gaf redan i oktober den tvåaktiga operan
vDaria» af fransmannen Marty, som dock
snart försvann från repertoaren. Georges
Marty är född 1860 och är f. n. såsom
Tafanels efterträdare dirigent’ för de
berömda konservatoriumskonserternaiParis och
har någon tid äfven varit kapellmästare vid
Stora operan. Utom Paris är han en föga
känd tonsättare men förtjänar helt visst att
bli bekant och framför allt värdigare
bedömd än hvad fallet varit här i Stockholm.
Det tyckes numera höra till ordningen för
dagen att med en viss öfversittarton se ned
på allt som bjudes från Frankrike och Italien
på tonkonstens områden, och med
undantag af Wagner blifva äfven de nytyska
och ungryska kompositörerna rätt illa
åtgångna af våra dagliga tidningars
musikbedömare. Då de wagnerska epokgörande
reformerna dels genom mästarens väldiga
skaparkraft i hans tondramer, dels genom
hans teoretisk-kritiska skrifter, började bryta
sig bana och så småningom vinna terräng,
så var det den dagliga musikpressen
öfverallt i utlandet och äfven här i Sverige som
sökte lägga hinder i vägen genom oförstånd,
okunnighet och personlig hätskhet. Det
trettioåriga Wagnerkriget är nu slut i
Tyskland, och wagnerismens seger är här
fullbordad. Af de romanska länderna var Ita-
Fot. A. Blomberg;.
AXEL BURÉN.
lien, »musikens stamort på jorden», det
land som först uppförde Wagner. De
italienska kompositörerna visade till en början
en reserverad för att ej säga afvisande
hållning mot det wagnerska musikdramat,
fastän själfvaste mäster Verdi i sina två
sista operor genom polyfon
orkesterbehandling, harmonisk nyskapande kraft samt ett
noblare dramatiskt uttryckssätt utan tvifvel
af Wagner blifvit påverkad. Den italienska
»verism», som f. n. behärskar operascenerna
snart sagdt i hela världen, kunde man vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
