Ord och Bild / Sjuttonde årgången. 1908 / 199 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur en schlesisk adelsmans dagbok i Sverige på 1590-talet. Af August Hahr. Med 6 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var röjdt af tolken. Då han
bönföll hos hertigen att ej
göra honom något illa, utan
behandla honom efter jus
gentium, enär han eljes ej kunde
veta, hvad sämre kunde
vederfaras honom hos turkar och
hedningar, började hertigen
hånskratta och utropade:
»Was Jura? Wir verstehen
uns hier in Schweden auf
keine Jura!» Sedan riksrådet,
den gamle Nils Gyllenstierna,
utfrågat honom, bl. a. rörande
de svenska bekantskaper
Lassota hade gjort i Wittenberg
och i Italien (såsom Axel
Lejonhufvud, Ture Bielke, Erik
och Johan Sparre o. a. för hertigen mindre
behagliga namn), slöt förhöret med att
hertigen resolverade, att, då han ej
godvilligt ville yppa, hvad han visste, skulle
bödeln ta hand om honom, hvarpå
Lassota vid utgåendet förtviflad utropade:
»Djäfvulen må längre tjäna furstar och
herrar, då den ene så handskas med den
andres tjänare!»

SVARTSJÖ SLOTT. FRANSKT KOPPARSTICK, ANTAGLIGEN AF J. LE POTRE. I Dahlbergs Suecia.

Hotelsen sattes ej i verkställighet.
Den 2 januari 1592 sändes Lassota till
Västerås, där han hölls inspärrad till
den 4 mars. Om Västerås’ slott skrifver
han, att det ej är särdeles stort, men
väl och sirligt byggdt.

Färden gick sedan till Stockholm. I
Stockholm sattes han i förvar »i
förborgen på Helgeandsholmen» i ett rum,
som förut användts af slottsskrifvarne,
men som nu fick järngaller. Den 9 mars
vidtog ett nytt förhör, men denna gång
inför en kommission, bestående af två
kungliga sekreterare, nämligen den
fruktade Olof Sverkersson och Ambrosius
Palm, ståthållaren Jakob Bagge m. fl.,
hvarvid de båda sekreterarna omväxlande
förde ordet. Därvid gick det lika brutalt
till som vid föregående förhör. Konungen
hade nu helt enkelt befallt, att tortyr
ofördröjligt skulle tillgripas, om ej fången
ville bekänna. Hans böner om
skonsamhet skulle de gärna framföra till
konungen, men voro öfvertygade, att det
ej skulle hjälpa. Åter fick han ett par
dagars betänketid. Efter två ångestfulla,
sömnlösa nätter gick dock äfven den
stormen öfver.

I stället följde en dyster fängelsetid
på Svarsjö slott, en på vedermödor rik
inspärrning från början af april till
början af augusti. Om Svartsjö berättar
han, att det fordom varit ett munkkloster,
som förstördes af konung Gustaf. Slottet
började uppbyggas af konung Erik, men
fulländades och tillökades af konung
Johan, som kallade det Svartsjöborg. Det
låg vid en vacker sjö, hade trädgård och
djurgård, och där var nyligen uppförd
en ståtlig kyrka. Något bakom kyrkan
stod en hög runsten, som väckte hans
särskilda förundran. Efter tidens
åskådning trodde han den vara ett minne efter
de till Italien och Spanien nedvandrade
goterna.

På Svartsjö bli hans kläder och skor
utslitna. Ett par herrar Oxenstierna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>