Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Wilhelm Busch. En tysk skämttecknare och humorist. Af Carl G. Laurin. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
IM WEISSEN PFEKD. UR DER GEBURTSTAG.
Det Lenbachska porträttet visar Busch
på lifvets middagshöjd. Han är en
sällsynt ädel representant för en art af tysk
manlighet med en blandning af allvar,
sund sinnlighet, vemod, tankeskärpa och
humor. I Buschs konst finnes den tyska
lusten att se allt ur filosofisk synpunkt.
Schopenhauers pessimism är här
mildrad af humorn, och den
»Verschwommen-heit», som lätt medföljer filosofiska
re-sonemanger, öfvervanns här af
konstnärens förmåga af konkretion och
koncentration. Med skalken i ögonvrån och
pipan i munnen blickar Busch från sin
trädgårdsstol på bina, som lockas af
jasminerna, på barnen, som slåss och lefva
på gräsmattorna Allt ger honom
anledning att vidröra de eviga problemen.
Af en snäll farbror, en vänlig moster,
en pojke, som brinner af begär att göra
odygd, stjäla körsbär, skrämma hönsen
och reta snälla små flickor, gör han ett
drama, där stora naturvetenskapliga och
filosofiska problem beröras. Han ser allt
»under evighetens synvinkel», och detta
går igen i allt hvad han ritat och
skrifvit. Han säger:
Ord och Bild, i"j:e årg.
Wie andere, ohne viel zu frågen
Ob man hier oben mich gebraucht,
So bin auch ich zu Lust und Plagen
Im Ström der Dinge aufgetaucht.
Geduld! Nach wenigen Minuten
Versink ich wieder in die Fluten.
Den form han valt för sin ritning är
det för träsnittet så lämpade
liniemane-ret, och han begagnar sig oftast af en
fortlöpande bildserie. Busch är som
Dürer »inwendig voller Figur», men han
är också fylld af lyrik, och det är af
största betydelse att fasthålla detta
lyriska drag, hvilket borttager all torrhet
hos den frenetiskt antiklerikale
Darwins-beundraren. Detta lyriska drag gör
honom till neoromantiker, hos hvilken
filosofiskt djupsinne och jordisk vällust
blandas, och där löjet öfver det burleska,
ibland också öfver det cyniska — också
det ett romantiskt drag — endast
verkar befriande och fullkomnar hans
genomgående manliga temperament.
Emellan och öfver förnöjdt rotande i det
animaliska och könsliga och mamsellaktig
fasa för omnämnandet af dess existens
finnes en uppfattning, som ger driftlifvet
dess rätta plats, glädjande sig åt det som
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
