Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Barnet som konstnär. Af Anna Maria Roos. Med 24 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
anna maria roos
1887 i Bologna »L’Arte dei Bambini».
Sedan ha åtskilliga arbeten publicerats
öfver detta ämne, företrädesvis i
Tyskland, England och Amerika. Ett par af
de grundligaste och med det mest
omfattande illustrationsmaterial försedda
torde vara D:r Levinsteins
»Kinderzeich-nungen» och Georg Kerschensteiners ■>•> Die
Entwickelung der zeichnerischen
Bega-bung». Det är hufvudsakligen ur dessa
båda arbeten som här en del
forskningsresultat skola meddelas.
Ricci yttrar, att vår Herre afslutade
sin skapelse med att göra människan,
men att det är med att åstadkomma en
människa som småbarnen begynna sin
skapande verksamhet. Det torde i själfva
verket vara en så godt som
undantagslös regel, att de allra första försöken att
teckna gå ut på att rita »en gubbe»,
såsom barnen uttrycka sig.
En intressant illustrationsserie,
belysande de första trefvande försöken —
och en gradvis växande förmåga — att
åstadkomma bilden af en människa,
meddelas af Levinstein efter den engelske
forskaren Lukens. I den med 1
betecknade bilden se vi huru Lilian, en liten
flicka om två år och tre månader,
ritade en gubbe. Nummer 2 ritade
samma unga dam, när hon var tre år och
fyra månader gammal; först ritade hon
de två lodräta linjerna och förklarade
att det var benen, därpå klottrade hon
öfver dem de sicksackgående strecken
och tillkännagaf att det var byxorna,
och slutligen ritade hon en förvirrad hop
streck och upplyste att det var ansiktet.
Teckningen nummer 3, åstadkommen vid
tre år och fem månaders ålder, föreställer
Lilians mamma. Här följa de ganska
behöfliga upplysningar, som den lilla
artisten lämnat angående betydelsen af
den arma moderns kringspridda delar;
a betyder hår, b ögon med näsa emellan,
c mun, d händer, e skor. Nummer 4
är ett själfporträtt, och klottret öfverst
skall betyda »Lilian». Den femte bilden
— som ju utvisar förvånande framsteg,
hvilka troligen voro följden af att barnet
de senaste fyra månaderna gått i en
Kindergarten — ritades af Lilian vid en
ålder af fyra år och nio månader. Mr
Lukens hade uppmanat den lilla flickan
att rita af honom, där han satt i en
soffa; då teckningen var färdig, anmärkte
han: »Men jag står ju inte, jag sitteri
en soffa.» Då ritades ett streck, som
skulle föreställa soffan. Men mr Lukens
frågade: »Hvar är då mitt skägg? Och
hvar äro mina knappar?» Barnet
skrattade och ritade en ny bild — fig. 6.
Lukens, hvilken samlat och studerat
34,000 teckningar af barn emellan 2 och
16 år, anser att man i den första
perioden af teckningsförmågans utveckling
kan särskilja tre stadier: 1) ett
klottrande utan någon synbar mening, 2)
detaljer ritade bredvid hvarandra utan något
begrepp om placering och utan någon
omslutande kontur —- såsom å nummer 3
— samt slutligen en period 3) då barnet
förstår att göra en konturteckning och
sålunda få sammanhang i bilden.
Många barn börja dock icke
spontant sysselsätta sig med att rita förrän
de nått det tredje stadiet.
Men när ett barn hunnit så långt att
det förstår att göra en sammanhängande
ritning af en människa, då är det dock
icke sagdt att denna strax blir så pass
fullständig som lilla Lilians. Ofta nog
utelämnas armarna, ofta äfven andra
kroppsdelar. Att benen uteglömmas är
däremot sällsynt. Kanske det är för att
dessa onekligen äro ändå mera än
armarna nödvändiga för att ge intryck af
en människa, kanske också därför att
barnen först och främst tyckas
intresserade af att rita de kroppsdelar, hvilkas
bruk synes dem viktigt och nöjsamt. Att
springa omkring, att se och att äta — det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
