Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Om skydd för den svenska naturen. Af Rutger Sernander. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om skydd för den svenska naturen
471
vegetationsbild från abiskodalen.
dessa ruiner af vår natur, äro också dessa
forskningsmöjligheter oåterkalleligen och
för alla tider borta.
Brådskande är i sanning vår
naturskyddssak, och hvarje dröjsmål, som
hindrar påbörjandet af naturminnens
fridlysning och riksparkers afsättande, är
att beklaga.
Jag tillåter mig att ur högen af
naturminnen, som under våra ögon
försvinna eller försvunnit, taga endast ett
par exempel.
Sakkunnige sätta den förlust, vårt
få-gellif skulle lida, genom att Tåkern i
Östergötland och Hornborgasjön i
Västergötland än vidare sänktes, som
oersättlig. Sveriges zoologer med
Vetenskapsakademien i spetsen, högt aktade
naturvänner landet rundt, personer, som
ur ekonomisk synpunkt utdöma dessa
sänkningar, göra allt för att hejda dem.
Selma Lagerlöf ropar bevekande om nåd
för den stora fågelsjön. Som om
ingen-ting passerat, fortsätter man dag efter
dag tappningen, och om ett par år torde
vandalverket vara fullföljdt. — Ännu för
fem år sedan hade det varit möjligt
att rädda Mästermyr. Nu har denna,
den sista af Gottlands outdikade
stormyrar, förblödt*. Nästa generation af
gott-landsbönder skola med förundran af sina
fäder höra, att de svarta åkrar och
ödeland -—■ ty efter utdikningarna äro ibland
resurserna för uppodlingen uttömda — som
ligga kringströdda i det torra, kala
landskapets sänkor och slätter, varit sanka
myrar med spegelblanka träsk, att här
böljat haf af starr och reslig ag och att så
dana myrar och vatten vid 1800-talets
början intogo en tiondel af Gottlands
jord.
Fyra år äro nu gångna sedan den
Starbäckska motionen lades på’’ andra
kammarens bord. Jag tror att ingen
skall kunna jäfva mig, då jag säger, att
kompetenta arbetskrafter på denna tid
skulle hunnit att uppgöra en fullständig
* Jämför J. E. Ljungqvists ypperliga
skildring af »En gottländsk myr» i Turistföreningens
årsskrift 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
