Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Om skydd för den svenska naturen. Af Rutger Sernander. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 66
rutger sernander
förteckning öfver och begränsning af alla
områden, som förtjäna afsättas som
naturparker, från Skåne till Lapplands
nordspets, och att uppteckna hundratals, för
att ej säga tusentals, af landets
naturminnen, däribland det stora flertalet af
dem, hvilka såväl genom sitt betydande
värde som sin direkta kollision med
kulturen mest ropade efter skydd. Ej
heller torde någon kunna påstå annat
än att naturforskarna äro de verkligen
sakkunnige, som det i främsta rummet
tillkommer dels att uppgöra dessa
förteckningar, dels att på grundvalen af
dessa till statsmakternas afgörande
inlämna ett förslag till naturparker och
skyddade naturföremål, så utvalda och
begränsade, att ur det föreliggande
materialet verkligen kommer att
framgå ett så fylligt, väl afvägdt och
representativt urval af naturtyper, som
öfver-hufvudtaget den nuvarande
generationen förmår testamentera åt de
efterföljande.* — Hvilka pekuniära
uppoffringar tror någon att staten skulle ha
vidkänts för en sådan utredning? Det
finnes svenska vetenskapsmän med
europeiskt rykte på sina speciella områden,
som blifva glada om de lyckas erhålla
några hundra kronor som anslag för
vidlyftiga, månader upptagande studieresor.
Och vare sig bakom dessa statens
experter stått någon institution, t. ex.
Vetenskapsakademien, eller icke, skulle de
* Det behöfver väl knappast påpekas, att
ingalunda arbetet med naturminnenas
upppteck-nande och skyddande är ens tillnärmelsevis
afslutadt, sedan statsmakterna slutfört denna
första afsättning. Nya naturminnen skola
alltjämt anträffas, gamla sådana, för hvilka under
nuvarande förhållanden särskildt skydd är
öfverflödigt, kunna komma att tarfva fridlysning,
och naturtyper, hvilka nu äro så vanliga, att
man ej tänker på att bevara något exempel på
desamma för framtiden, spolieras kanske snart
i en sådan utstiäckning af kulturen, att man
måste träda i författning om de återstående
resternas skyddande.
lätt vid insamlande af upplysningar
kunnat få hjälp och i största omfattning
af den mängd för naturskyddssaken
intresserade personer, särskildt tänker jag på
jägmästarna, som finnas landet rundt. Man
behöfver endast kasta en blick pä de
förslag till skyddsområden, som några
naturforskare, i detta fall
vetenskapsakademiens kommitterade, lyckades
hopbringa på tiden 14 september 1904—26 maj
1905. Det är helt enkelt ståtligt att på
denna korta period, inom hvilken ingen
sommar med dess möjligheter för
särskilda undersökningsresor faller, kunna
af tillfälliga meddelanden från olika
institutioner, föreningar och enskilda
personer uppgöra en sådan grundläggande
förslagslista.
Vetenskapsakademiens inlaga gick till
domänstyrelsen. Klart och rakt på sak
säger denna: »Styrelsen, som emellertid.
icke ansåge sig äga tillräcklig
sakkunskap för att ur rent vetenskaplig synpunkt
bedöma förevarande fråga, tilltrodde sig
i allmänhet icke kunna angifva sådana
platser eller föremål, som framför andra
borde fridlysas». De verkligen
sakkunnige borde emellertid få tillfälle att göra
de undersökningar som kräfdes: »En sådan
fridlysning, som vore ifråga, funne
styrelsen nämligen i regeln, åtminstone hvad
större områden beträffar, böra föregås af
en noggrann undersökning på stället af
sakkunnige, och gällde detta äfven
vidkommande de i betänkandet af
veten-skapsakapemiens kommitterade
omförmälda platser, i fråga om hvilka i
flertalet fall någon dylik utredning ej syntes
hafva verkställts». Jämte det styrelsen
afgaf detta allmänna utlåtande, yttrade
den sig särskildt rörande åtskilliga af
Vetenskapsakademiens framställningar. —
Regeringen mottog utlåtandet den 20
november 1905.
Härmed stoppar saken i nära två år, tills
enligt nådigt bemyndigande af den 14 ju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
