Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svensk litteraturhistoria och litteraturkritik. Af Fredrik Böök. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
fredrik böök
genom de tvenne sista afdelningarna i
boken, »Magisterns kondition» och »Geijer i
Ransäters arkiv». Den förstnämnda ger
ett bidrag till Fredrik Dahlgrens
ungdomshistoria i form af ett bref från honom till
tvenne ungdomsvänninnor, Ulla von Heland
och Malin Lalin; den jättelika episteln,
uppdelad i böcker och kapitel, skildrar
hans kondition sommaren 1840 hos en
brukspatron Sahlin i Dalsland och är
ganska roande. Viktigare är dock kapitlet
om Geijer, hvilket hufvudsakligen består af
dagboksanteckningar, nedskrifna af fröken
Ulla von Heland under hennes vistelse i
morbroderns, E. G. Geijers, hem i Uppsala
vintern 1842—43. Den inblick, som den
intelligenta värmlandsflickans dagbok ger i
det Geijerska hemmets hvardagstillvaro och
sällskapslif, är underhållande och i hög
grad värdefull.
De essayer, som Ruben G:son Berg
samlat till en volym Svenska skalder från
nittitalet, tillhöra det allra bästa som vi
äga af estetisk analys och karaktärisering,
och det är glädjande att hans bok såsom
ett led i Ljus’ enkronasbibliotek erhållit
den vidsträckta spridning som den
förtjänar. Det som först och främst är att
berömma hos Ruben Berg är den personliga,
kärleksfulla och utomordentligt grundliga
förtroligheten med de stora
nittiotalsförfattarnas verk. Han känner alla vinklar och
vrår i deras diktning, och på samma gång
visar han en sällsynt förmåga att få fram
det djupt väsentliga, den bärande
grundvalen i deras lynne och deras konst. Han
har vidare ett starkt sinne för nationella
värden i dikten, för de betydelsefulla
sammanbindande och enande trådar, som af
skiftande tider och lynnen skapar den
organism, som ett folks litteratur utgör. Han
har den sunda och välgörande
traditionalism, som smälter samman kärleken till det
gamla och till det nya i en högre enhet,
och som vi behöfva på litteraturens
område lika väl som på alla andra
verksamhetsfält. Man kan någon gång finna hans
stil en smula sökt, dess otvungenhet
alltför afsikt]ig — den filologiska bildningen
medför alldeles gifvet faror för stilens
naivitet —, man kan anmärka en viss brist
på konsekvent genomförda synpunkter, hvil-
ken ger hans essayer något fladdrande
oroligt, men dessa inskränkningar förmå
icke väsentligen minska värdet af hans
alltid intelligenta och finkänsliga
framställning. Essayerna om Heidenstam och Selma
Lagerlöf äro helt enkelt ypperliga. I den
senare betonas med klarhet och skärpa
»Gösta Berlings sagas» öfverväldigande
egenskaper af svenskt sagoepos (det är
eljest plägsed att bestå detta underverk en
viss öfverlägsen kritik för att betäcka
reträtten från den i första förbluffeisen
intagna afvisande positionen), och samtidigt
får »Jerusalem» allt rättvist erkännande.
— Den enda af essayerna, som icke står
på fullt samma nivå, är den om Fröding,
ursprungligen publicerad i Verdandis
skriftserie ; den oerhördt svåra uppgiften att
skrifva en populär karaktäristik af en stor
författare har icke heller Ruben Berg förmått
ge en ideal lösning.
Ruben Bergs liffulla, i stämning och
uppfattning så enhetliga essaybok är ett
vackert om ock alltför enstaka exempel på
den odlade smak och den kritiska mognad,
som nittiotalets rika svenska litteratur har
drifvit fram hos den senare generationen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
