Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Från operan. Af Andreas Hallén. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN OPERAN
Af ANDREAS HALLÉN
Med i bild
ÅR enda svenska operascens
verk-Jf \ / ^ [ Samhet och skötsel har sedan
gam-U^V^J malt utgjort ett mycket tacksamt
^ämne för det slags kritiska
mång-skrifven, som mestadels döljer sig under
anonymitetens oansvariga och skyddande
förklädnad. De otaliga klagolåtar, som i alla
tonarter uppstämdes under förra säsongen,
och som funno tacksamma förläggare i flera
dagliga tidningar, utmärkte sig visst icke
för särdeles stor originalitet ej heller
omdömesgillhet, och hade icke vissa ytterst
disharmoniska missljud tillstött, så borde
det hafva varit en lätt sak för vederbörande
styrelse att till sitt rätta värde reducera de
allra flesta af dessa obefogade angrepp.
Under den tid som k. teatrarna, d. v. s.
operan och dramatiska teatern,
subordine-rade under k. hofförvaltningen, var denna
förvaltning ansvarig för ledningen, och som
ju konungen fick betala ofta förekommande
förluster så hade allmänheten ingen
tillbörlig rättighet att inblanda sig i k.
teatrarnas affärer. Då konungen tröttnade att
betala teatrarnas skulder och riksdagen
1887 äfven indrog sitt anslag, så
räddades den mer än hundraåriga
operainstitutionen genom Conrad Nordqvists
öfvertagande af ledningen på egen risk, och
därifrån daterar sig ock operans skilsmässa
från dramatiska teatern. När sedan
operaverksamheten till följd af den nya
operabyggnadens uppförande måste flytta sitt
arbetsfält till Svenska teatern, så inträdde
ekonomiska svårigheter af mera elakartad
art, och dessa blefvo efter hr Nordqvists
afgång ingalunda bättre, sedan operans led-
ning öfvertagits af kammarherre A. Buren.
I en skrifvelse, som denne riktade till
Stockholms stadsfullmäktige med begäran
om ett årligt anslag på minst 30,000 kr.,
betonades klart och tydligt nödvändigheten
af ett större bidrag, utan hvilket en
fortsatt verksamhet vore i hög grad
problematisk. Det begärda anslaget afslogs det
oaktadt, och att verksamheten med de
förhållandevis ringa understöd som stodo till buds
kunde hålla sig uppe dessa öfvergångsår
länder den ekonomiska ledningen under
hr Burén till ej ringa heder. Det nya
operahuset invigdes på hösten 1898, och
den ansvariga förvaltningen öfvertogs då
af det nybildade k. teaterns aktiebolag
med hr Burén som kvarstående operachef.
Den årsberättelse, som styrelsen delgaf
allmänheten för första spelåret, d. v. s.
1898—okt. 1899, utvisade en
inkomststat på kr. 751,183: 13 mot utgifter af
kr. 728,239:47, och utgjorde vinsten
således kr. 22,943:66, hvilket ju ingalunda
kan betecknas som ett särdeles lysande
resultat, då man ju rimligtvis under dessa
nya förhållanden borde hafva kunnat göra
räkning på ett mer än vanligt lifligt, för
att ej säga nyfiket intresse från hela
allmänhetens sida. Samma styrelses
årsberättelse för spelåret 1905—1906 utvisar
ett deficit på kr. 22,561:34, hvilket
hufvudsakligen förorsakats genom en afsevärd
ökning af utgiftsstaten, hvaraf endast för
hofkapellets räkning med cirka kr. 27,000.
»Bästa medlet att afhjälpa bristen» —
säger styrelsen — »vore utan tvifvel, om
recettmedlen kunde ökas genom en lifligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
