Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Af C. D. Marcus. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Men det är mera. Gösta Berling samlar
redan alla författarinnans drag som skald
och berättare. Det är den begynnande
hymnen till Sveriges folk och natur, som
är underströmmen i hela hennes diktning,
och en sådan sång till Värmland, som
patron Julius uppstämmer, förebådar hela
Nils Holgerssons resa. Och kärleken
till hemgården och hembygden vidgar
sig redan nu till en enda hela landet
omsvepande förnimmelse af beundran och
gränslös tacksamhet öfver att äga ett
sådant fädernesland, rikt på lyten och
växlande skönhet som intet annat land i
hela världen.
s O mitt folk, o, mitt folk, hvad jag älskar
dig! -
Han älskade dem med en smärtsam,
brinnande ömhet, som tvingade fram tårar i hans
ögon. Han visste ej hvad han ville göra för
dem, men han älskade dem, alla och en hvar,
med fel och laster och skröpligheter. O, Herre
Gud, om den dag kunde komma, då äfven han
blefve älskad af dem!»
Patron Julius, din heliga ande lefver
i Selma Lagerlöfs hela diktning, och din
fromma önskan har gått i uppfyllelse.
Hennes andra svenska epos, »Jerusalem»,
’speglar åter det svenska folkets typiska
drag, om ock med mera lugna och
mindre fantastiska åthäfvor. Ungdomsverket
var svenska folket som dagdrifvare under
ett rus hela veckan om, Jerusalem är
svenska folket vid plogen, som släppes
blott för att lyssna till
helgmålsringnin-gen från byns hvita kyrka. Men i
samma ögonblick folket icke längre vill höra
pä klockorna och den gamle enformige
kyrkoherdens predikan, lossnar också
långsamt förbindelsen med jorden och
plogen, och åter tager det fantastiska
draget öfverhanden, om också under
annan dräkt än hos kavaljererna. Detta
bondeepos skildrar sålunda konflikten
mellan den äktsvenska odalmannens tven-
SELMA LAGERLÖF 1901.
ne hufvudegenskaper, kärleken till
gården, torfvan, arbetet och hänförelsen för
religiös väckelse och mystik. Hur
genialt funnet är det ej, att diktens hjälte
Ingmar Ingmarsson slutligen lyckas förena
de tvenne lynnesdragen, då han återför
de i sin heliga enfald fångna bönderna
till arbete i Jerusalems jord.
Det tredje stora verket med svenskt
ämne är slutligen Nils Holgerssons resa.
Aldrig har det visat sig så tydligt som
inför detta verk, hur 1700-talsmänniskans
åskådning om lif och dikt florerar än i
dag. Det fanns nog en och annan
rationalist, som till att börja med brast i
skratt åt Gösta Berling, men Nils
Holgersson har uppväckt en ännu icke
af-stannad diskussion från två olika läger.
Det är den romantiska uppfattningen af
poesin, som strider med den realistiska
åskådningen. Och ändå visar
författarinnan inför denna enormt svåra uppgift,
hur hon kan kristallisera ut det mest
moraliska stoff i poesi. Det får aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
