Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Af C. D. Marcus. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 So
C. D. MARCUS
förgätas, att denna bok var en beställd
uppgift, som kanske tagit flera år i
anspråk än någon annan af hennes stora
böcker, det får aldrig förgätas, att denna
bok är skrifven för barn och icke för
professorer. Det är mycket lätt att
klandra enstaka partier, att förvåna sig öfver
den otillfredsställande behandlingen af
Stockholms stad, att anmärka på vissa
vetenskapliga detaljer, som saklöst kunde
ha varit riktiga, men är det inte bättre
att beundra den poetiska grundsynen, är
det inte bättre att glädja sig öfver en
bok, som lar de svenska barnen att
älska och studera sitt eget land i oändligt
mycket högre grad än alla äldre
läroböcker.
Rationalisten häpnar öfver alla dessa
legender och beskärmar sig öfver
dansande harar och stridande kronhjortar
med horn om våren, och han råkar i
förtviflan öfver dessa evinnerliga gäss
och småkryp. Barnet skall lära sig
sanning. Ack, hvad är sanning? Redan
de vuxna hysa härom helt olika åsikter,
men framför allt är sanning för barnet
ett land, som det når genom fantasiens
port. Det finns säkerligen en eller
annan rationalist bland barnen, men intet
är olyckligare än att här göra
undantaget till regel och vilja skapa om alla
dessa små gestalter, själfva poeter i egna
världar, till förståndsvarelser i nattmössor.
Skulle icke en Selma Lagerlöf träffa rätt,
när det gällde att skrifva direkt för barn,
skulle hon icke förstå, hur nära
folklegendernas odödliga symbolik ligger
barnens föreställningsvärld, skulle icke hon,
som själf varit uppfostrare, veta att
barnen just älska att följa sin hjälte från
kapitel till kapitel. Hur skickligt har
icke författarinnan förstått att dölja den
pedagogiska grundtanken i konstverket.
Och denna tanke vill visa, hur den lille
Nils Holgersson från att havariten
djurplågare och lätting så småningom genom
att sättas under större personligt ansvar
utvecklar sig till en beskyddare af allt
det fina och värnlösa, som han förut
misshandlat, och hans umgänge med
naturen och djuren lär honom således att
bli en god människa.
Selma Lagerlöfs rika diktargenius har
äfven räckt till att mellan dessa stora
verk berätta historier och legender från
hedenhös ända till nutid, hon har
skrifvit fornnordiska sagor med ödeskogens
skräck öfver sig och andra af mera
idyllisk natur, hon har gifvit ytterligare
interiörer från kavaljerernas och
Ingmarsgårdens lif, hon har skrifvit en sådan
ypperlig modern novell som
»Dunungen», och hon har af en fantastisk
sägen skrifvit en liten fantastisk och
gripande roman, »En herrgårdssägen».
Men icke ens härmed är hennes rika
gärning fullständigt antydd. Denna
äktsvenska natur har också skänkt oss
skildringar från andra land och folk, hon
har sysslat med Italien och Orienten.
Återigen frestas man att nämna den äldre
romantiken, som ju också likt Selma
Lagerlöf och Heidenstam berusade sig af
Söderns och Orientens prakt och
färgglans. Hvar fanns länken mellan Gösta
Berling och Antikrists mirakler, mellan
Jerusalems första och andra del, och hur
kunde värmlandsdottern skildra det
yppiga Södern?
Vägen är icke så besvärlig,
skillnaden icke så väsentlig. Redan Gösta
Berling var en dikt med starka färger
och upprördt lif, där mångt och mycket
var ett underverk. Sicilianarna i den
lilla staden Diamante äro ånyo en skara
naiva och sorglösa barn, som låta leda
sig af stundens infall och impulsens
nycker. Och här var det icke nödigt gå
tillbaka så långt i tiden, ty sicilianaren
af i dag är just detta obildade och
poetiska barn, som Selma Lagerlöf
skildrar. Och hela denna så rörande vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
