Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Nordtyska städer från automobil. Af Alfred Lichtwark. Auktoriserad öfversättning för Ord och Bild. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ALFRED LIC HTWARK
Denna anordning är dock enligt min
mening ett felgrepp. Rabatten är ingen
häck. Den bör ej stänga in det som
ligger bakom, vare sig det är en
gräsmatta eller, såsom hos våra bönder, ett
grönsaksland. Om en gräsmatta
omgifves af en blomsterlist, bör ej
blomsterlisten löpa rundt om som en sluten
häck, utan afdelas genom smala gångar,
som leda in till gräsmattan. Och
mellan gräsmattan och listen måste gå en
smal gång, redan af det praktiska skälet
att gräset bör kunna mejas.
Det hade särskildt slagit mig, att
icke heller den franske trädgårdsmästare,
som i Luxembourg visat en sådan blick
för det lämpliga, hade tagit hansyn till
dessa fordringar. Hans anläggning skulle
hafva gjort ett obeskrifligt mycket friare
och rikare intryck, om blomsterlisterna
varit afdelade endast så pass mycket
som den praktiska skötseln af
trädgården fordrade. Jag har ingenstädes i
Frankrike sett sådana landtträdgårdar
som dem vi äga i Marschlandet.
Grön-sakslanden vid de franska landtgårdarna
äro dock ännu anlagda efter samma
plan. Jag är öfvertygad om, att om
någon af våra bönder finge i uppdrag
att förse Luxembourgs gräsmattor med
blomsterbäddar, så skulle han utan
vidare på den monumentala
slottsanläggningen tillampa de grundsatser, som
ligga honom i blodet från hans egen täppa.
Också i trädgårdskonsten måste
vi börja om från abc, liksom i alla
andra dekorativa konstarter.
Vi kommo på allahanda drastiska
exempel, där vi i solskenet njöto af den
sköna utsikten från Kassels museum.
Nar vi öfver terrassmuren blickade ned
i floddalen, föreföll det oss som om
träden på sluttningen under de sista åren
skjutit upp för högt. De vackra, af
gamla träd inramade anläggningarna
framför orangerierna såg man nu knap-
past. Konstnären hälsade med
återseendets glädje terrassens gamla raka
byggnader, till form och färg förnäma,
oåtkomliga väsen, vittnen om en ännu
inom sig själf sluten kultur.
Den som har sinne för humor i
bygg-nadss’il kan fröjda sig åt alla möjliga
motsatser och likheter vid det härliga
torget bakom Museum Fridericianum,
som vi därefter uppsökte.
At den väldiga Friedrichsplatz
vänder byggnaden en prydligt putsad grå
fasad, helt ståtlig och pelarprydd och
akademisk. Man anar ej, att den ser
helt annorlunda ut på baksidan. Den
intimaste vyn af denna baksida
erbjudet-norra ingången, från Seitenstrasse.
Bakom museibyggnaden leder den gamla
gatan — hvilken väl redan under
förhistoriska tider tjänat som förbindelseled
med motsatta Fuldastranden — lik en
hålväg ned till gamla staden. At denna
sluttande gata, som var omöjlig att
reglera, vetter museets gård. Då
byggnadens värdighet icke kunde förlikas med
sluttningen, anbragtes en terrassmur med
en väl afvägd trappa, hvilket bildar
mycket pittoreska brutna linjer. Denna
museets gårdssida är verkligen
ståtlig: två flyglar begränsa gården,
midt för skjuter en halfrundel fram.
Ingen puts täcker de af stora, röda
kvaderstenar uppförda murarna. Det
hela är vida saftigare, mäktigare och
mera måleriskt än den gråputsade
framsidan åt Friedrichsplatz. Man tänker på
Rom. En lämplig bostad för det
utsökta lilla antikmuseet i jordvåningen
(med en liten grekisk Nike i brons och
andra goda ting).
Nederst afslutas den branta
sluttningen af ett gotiskt porthvalf, öfver
hvilket höjer sig en underlig, tornliknande
byggnad med många klassiciserande
gesimser och några balkonger. Hvad är
det? Intet annat än det forna Kassels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
