Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Hvad prenumeranterna svarade. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD PRENUMERANTERNA SVARADE
Af KARL WÅHLIN
RAMFÖR mig ligga 36 bref,
innehållande svar på min till
prenumeranterna i artikeln »Det
tvåhundrade häftet» (sid. 425)
framställda fråga, huruvida de önska att vi
fortfarande införa danska och norska bidrag
i samma omfattning som hittills och på
originalspråken. Deltagandet är sålunda
ej så lifligt som när frågan första gången
framställdes 1901, ty då ingingo 64 svar.
Meningarna äro denna gången mera
delade än då. Antalet tillstyrkande röster var
då 60, afstyrkande blott 4. Nu afgifvas
14 röster för afskaffande af de danska och
norska bidragen och 22 för deras
bibehållande. Låt oss göra början med de
förra.
D:r Erik Tretow (författaren till
»Höger och vänster om eller Den stora
dufvan») underrättar lojalt om att han icke
är prenumerant, och hans uttalande är
därför icke medräknadt i voteringen. Det
vore likväl synd att undanhålla våra
läsare hans lifliga inlägg i frågan. Det
följer här med ett par uteslutningar:
Det synes mig egendomligt, att ’Ord och
Bilds’ ägare ej kunnat pl egen hand afgöra, om
en svensk tidskrift skall utgifvas på svenska eller
svensk-danska. Känner jag den svenska boksynta
och boklystna allmänheten rätt, så är den icke
odeladt tacksam öfver att på detta sätt blifva störd
i sin goda middagsro för att i nyvaknadt
kvasi-litterärt intresse få den outsägligt stora äran att
yttra sig i en rent redaktionell angelägenhet. Det
är synbarligen den högst fördömliga
tolkomröst-ningsprincipen, som från politiken smittat
litteraturen (liksom förut Stockholmspressen med dess
otaliga »enqueter»).
Hvad själfva frågan beträffar, erinrar jag mig,
att för några år sedan en svensk författare af
örnasläkte* fick vänta månader, ja år på att få
* Måhända densamme som för en tid sedan i
en af våra dagliga tidningar lifligt protesterade mot
afskaffande af de danska bidragen. Red.
sina opus intagna i Ord och Bild. Under tiden
fullproppades tidskriften af danska blåstrumpor,
seltervattens- och novellfröknar, som blifvit
refuserade i eget land. Det finnes icke många svenskar,
som ej läsa Holbergs Comedier, Björnsons och H.
C. Andersens förtällingar, allra helst på det
danska grundspråket, men ingalunda behöfver man
vara danskhatare, därför att man tycker det vara
ovärdigt vår bästa skönlitterära tidskrift att tjäna
som afstjälpningslår för hvad grannarne ratat. Ty
detta är ju litterär Kalmarunion, kvinnodyrkeri och
kvinnovanstyre.
Försöken, ädle herrar pennfäktare och gode
vänner, att förmå Danmarks mest representativa
skönlitterära’ tidskrift att till hälften eller en
tredjedel upplåta sina sidor åt svenska pennor, och I
skolen få höra ett skri, som återskallar från
Ofoten till Ribe.
Vi hafva här i landet (utom den utmärkt väl
redigerade Varia, som nu tyvärr upphör utan att få
någon jämbördig efterträdare) endast halfva Ord
och Bild* att upplåta till plantskola åt våra unge
författare. Detta är sannerligen för litet. Ty nu
spränger det och sjuder och spirar på alla
områden i vårt land. Och försöker man plantera en
uppsvensk järnek eller skånsk bokplanta i de
skan-dinavitiske pottemakares krukor, så händer det, att
rätt som det är, lergodset spricker i så många
bitar att det inte ens duger till Skansen.
Betydligt lugnare och mera vägledande
i sak uttalar sig fil. lie. C. F. Rydberg
(Stockholm), som skrifver:
Det gäller att besvara två frågor: 1:0) Bör
tidskriften vid valet af innehåll vända sig till en
uteslutande svensk eller till en skandinavisk
läsekrets? 2:0) Bör en uppsats, skrifven af en dansk
eller norsk författare inflyta i tidskriften på
originalets språk eller i öfversättning?
Den förra frågan besvarar undertecknad så,
att vid bestämmandet af tidskriftens innehåll bör
uteslutande hänsyn tagas till hvad som kan tänkas
intressera en svensk läsekrets. Tidskriftens
sträfvan bör vara att inom vårt land och utanför våra
gränser i alla de hem, där svenskt språk och
svensk kultur omhuldas och älskas, underhålla,
utvidga och fördjupa kännedomen om och kärleken
* Under åren 1904—08 ha de danska och
norska bidragen i medeltal upptagit en åttondedel
af textutrymmet. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
