Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från operan och konsertsalarna. Af Andreas Hallén. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då en sådan bredd, att den dramatiska
handlingens följd blir lidande härpå.
Härigenom uppstå stillastående längder, som
ju visserligen musikaliskt tolka de i
handlingen medverkandes inre känslolif, men
som den mestadels oinvigde åskådaren ofta
ej förstår och senterar och därför bedömer
såsom odramatiska. En witzmakare
yttrade ganska högt 1876 i Berlin efter
premiären: Wagner — hm — Ew’ges
Uhr-vergessen!! Där liksom här i Stockholm
hade rätt afsevärda förkortningar blifvit
företagna, hvilka ju äfven äro nödvändiga
med hänsyn till alldagspublikens
receptivitet och de utförandes röstförmågor.
Öfversättningen af Wagners dikt till
svenska är verkställd af herr
Peterson-Berger, hvilken äfven är ansvarig för
regien, och hans tolkning kan på det hela
taget betecknas som både pietetsfull och
fyndig. Hvad strykningarna i partituret
återigen beträffar, så hade det varit riktigast
om man gjort sig underkunnig om de
språng, som Wagner själf gifvit sin
sanktion, och hade detta bort vara
dirigerande kapellmästares angelägenhet och icke
regissörens. Herr Peterson-Berger har
emellertid i företalet till sin öfversättning med
en viss själfgodhet förklarat, att hans
förkortningar ej böra förväxlas med de oftast
ytterst barbariska kapellmästarstrykningarna.
På mästerverkets värdiga framförande
hade direktionen nedlagt ett omsorgsfullt
och långvarigt arbete, och resultatet blef
äfven så pass godt, som våra förhållanden
det medgifver. Dekorationerna, som voro
nya och måleriskt tilltalande, voro utförda af
Operans talangfulle dekorationsmålare herr
Thorulf Jansson. Hvad utförandet beträffar
bör i främsta rummet det största
erkännandet skänkas den musikaliska ledningen
af herr Järnefelt, ty orkestern har sällan
spelat med sådan klangskönhet och
nyansrikedom, och om den ibland öfverröstade
de sjungande, så bevisar detta endast, att
dessas röster ej räckte fullt till för de
Wag-nerska fordringarna. Bland de viktigare
solopartiernas innehafvare var det väl
egentligen endast fru Claussen (Brangäne),
herrar Wallgren och Oscar (kung Marke
och Kurneval) som helt fyllde måttet hvad
röstresurserna beträffar. Fru Schjervens
Isolde är från dramatisk synpunkt stel och
konventionell i gester och minspel, och
hennes röst gör sig endast gällande i det
högsta registret, som ju alltid varit
hennes-styrka, men textuttalet var otydligt, hvilket
i ett wagnerdrama nästan är ett kardinalfel.
Herr Stockmans Tristan röjde flit och
musikalisk talang, men hvarken i spel eller
apparition blef hans Tristan plausibel. De
mindre partierna voro i goda händer och
utfördes af hrr Nyblom, Lennartson och
O. Strandberg. Publiken var vid pre
miären fulltalig och — uppmärksam.
Stockholm den 14 febr. 1909.
Fot. Atelier Jæger..
SLUTSCENEN I ANDRA AKTEN AF »TRISTAN OCU ISOLDE».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
