Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svensk dramatik. Af C. D. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK DRAMATIK
af C. D. MARCUS
II.
Per Hallström: Erotikon. Stockholm, Albert
Bonnier.
Sven Lidman; Härskare. Stockholm, Albert Bonnier.
Paul Bjerre: Ett hem vid hafvet. Stockholm,
Albert Bonnier.
— Tvänne dialoger. Stockholm, Albert Bonnier.
K.. G. Ossian-Nilsson: Tigerhuden. Stockholm,
Albert Bonnier.
Ernst Ahlgren och Axel Lundegård: Den
bergtagna. Stockholm, Albert Bonnier.
Juhani Aho: Domen. Helsingfors, Söderström & C:o.
Axel KlinckowströM: Olof Trätälja. Sorgespel
i fem akter och prolog. Stockholm, P. A.
Norstedt & Söner.
Gustaf Ullman : I kappa och krage och
Hjärterknekt. Två teaterstycken. Stockholm, Albert
Bonnier.
Sigfrid Sivertz: Indiansommar. Teater.
Stockholm, Albert Bonnier.
Harold Gote: Den hvita dufvans samfund.
Skådespel i tre akter. Stockholm, Wahlström &
Widstrand.
Annie Åkerhjelm: Don Juan Tenorio. Drama i
fyra akter. Stockholm, Hugo Geber.
Hallströms nya lustspel har
(wM samma afsikt som Kellgrens
sa-tiriska dikter när han slog de
’ ^ stora slagen för sanning, rätt och
vett. Erotikon är därför ej blott en dikt,
utan en gärning. Satiren vänder sig mot
den förvanskade kärlek, som med ett ord
just här bör benämnas erotik. Denna
afart är i grunden främmande för svenskt
lynne, snarast böjdt att taga alltför hårdt
och tungt på något så ömtåligt som det
mest skälfvande af allt känslolif.
Säkerligen har genren också fått näring från den
stora världen, från Paris och Köpenhamn,
från boulevardromaner och kafénoveller. Men
den har fått sin alldeles särskilda svenska
gestaltning såväl i lif som litteratur.
I lifvet har det uppstått kotterier, som
bildat en lifsåskådning för sig och talat ett
Ord och Bild, i8:e årg.
språk obegripligt för andra. Allt starkare
ha dessa känt sig som andens utvalda och
med en älskvärd högfärd sökt att
tyrannisera de icke invigda så godt de kunnat,
samtidigt som de ansträngt sig att värfva
proselyter för den nya religionen.
Låt vara att ni icke genast upptäcker
erotiken, när ni träder in i denna pre-
ciösa och pretentiösa salong. Här
dryftas nämligen i ledigt arrangerade grupper
allt mellan himmel och jord, om också
himlen kommer jorden mycket nära, ty
intet förblir länge en hemlighet för dessa
utvalda, hvilka alltid strax före supén
lyckas finna formeln för själens odödlighet.
Öfverhufvud spelar det materiella en rätt
obetydlig roll, och om diskussionen rör sig
kring lyckoproblemet far téet koka en
tim-me och blir under all kritik.
Men ju mera betagen ni blir af dessa
personer, desto lättare skall ni se hur
mycket som här bäres fram af känslan. Allt
är lagdt på stämning, ampelns dämpade
sken, de mjuka färgerna, glöden i den
öppna spiseln och cigarrettröken, som mera
anas än synes, när den ringlar sig fram
mellan damernas läppar just i det
ögonblick då en ny tankens afgrund öppnar sig
för deras fotter. Här råder en allmän
hänförelse för allting, för Nietzsche och
för Eros, för viljans frihet och fröken Sonjas
nya sätt att lägga ned håret, för idéer och
personer, men mest svärmar man dock för
allt det nya, unga och lofvande och för
hvarandra. Dock är man tolerant nog att
med lika moderliga blickar omfatta Georg
Brandes som den allra yngsta adepten.
Framför allt frihet åt alla och allt. Och
under alla dessa mjuka ord ligger erotiken
ständigt på vakt, här lösas och knytas för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
