Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ur Birgittinerordens historia. Af B. O. Aurelius. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARTI AF KLOSTERMUREN SYDOST OM KYRKAN.
lär — ett värdigt föremål för Rostands
penna, liksom Cyrano och »Örnungen».
Birgitta härskade öfver andarna med
sitt inspirerade, något tunga och mörka
nordiska väsens hela styrka. Våra
medeltida historiska personligheter
framträda i allmänhet mer eller mindre
otydliga, likt‘de halft utplånade
bilderna på våra grafstenar, och det
kräf-ves en Heidenstams eller Strindbergs
hela fantasikraft och bildrikedom för
att gifva dem lif, ett lif som trots
sådana nutida diktares glänsande
förmåga ändå knappast kan kallas deras
eget. I ett fall har man, enligt min
mening, hittills fullständigt misslyckats,
nämligen i fråga om Birger Jarl, som
ännu står helt gåtfull. Framträder en
Engelbrekt och Sturarna med något så
när individuella drag, så förlorar sig en
Erik den helige nästan helt och hållet
i folksagans och legendens dunkel.
Endast Birgitta synes verkligen vara
iklädd kött och blod, med skarpt
utpräglade mänskliga drag, och detta
fastän hennes gestalt på grund af
hennes lifsgärnings art mer än de flesta
borde hafva blifvit legendarisk. Det
karaktäristiska i hennes uppträdande
hafva vi redan angifvit. I en tidsålder,
då våld och orätt hörde till ordningen
för dagen och både »lek och lärd» visste
att bruka världsliga medel, när andens
källor sinade, var ödmjukheten hennes
styrka. Under eller i densamma låg
en kraft och energi, som få svenska
män ha visat. Och denna styrka
närdes i sin ordning af en tro, som kunde
»försätta berg».
En gång stod denna kvinna,
hvi.1-kens namn numera är omflutet af
legendens mystiska skimmer,, dådkraftig
midt i verklighetsbruset.
Vadstena-klostret, vårt fäderneslands
betydligaste nationella bildningsanstalt under
långa tider, grundlädes efter år 1346
och fick ett tiotal gårdar till underhåll.
Egendomligt nog innebar redan den
princip, efter hvilken den därifrån
utgående birgittinorden grundades, ett
betänkligt frö till framtida
förvecklingar. Med ett framsynt, rent
reformatoriskt sedlighetskraf i sikte höll Birgitta
strängt på sin idé om dubbelkloster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
