Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ur Birgittinerordens historia. Af B. O. Aurelius. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTERKYRKAN FÖRE RESTAURERINGEN PÅ 189O-TALET.
hvilken ock redan i Vadstena
genomfördes. Hennes första tanke lär
emellertid hafva varit att grunda en orden
uteslutande för nunnor. När
emellertid de från hvarandra strängt
afspär-rade nunne- och munkkonventen, i
Vadstena blifvit färdiga, ställdes hela den
andliga stiftelsen under öfverinseende
af biskoparna i Linköping och Växiö.
Den dyrbara anläggningen bekostades
och fick sitt fortsatta underhåll
framför allt genom Birgittas dotter Karin,
genom andra frikostiga gåjfvor samt
genom allmänna afgifter, den s. k.
vårfrupenningen, insamlad genom
prästerskapet. Fyrtio dygns aflat utlofvades
åt dem, som erlade afgiften.
Klosterreglerna stadfästes den 5 aug. 1370 af
Urban V. Nunnornas antlal var 60
med abbedissan, som ägde
chefsrättighet öfver klostret, munkarnas åter 17,
konfessorn inberäknad. Därtill kommo
8 »lekbröder». Snart spriddes ryktet
om Vadstena kloster öfver hela den
katolska världen. Det blef en berömd
vallfartsort, och relikerna efter »den
heliga Birgitta» — hon kanoniserades
den 7 okt. 1391 — eftertraktades ifrigt.
Sådana skänktes i ganska stort antal
till de klosterstiftelser, som utgingo
från Vadstena; likaledes böcker och
handskrifter från dess för den tiden
oer-hördt omfattande bibliotek. Man har
uppgifvit icke mindre än i-några tusen
»band», det mesta nu tyvärr skingradt
och förkommet.
Så stod moderklostret färdigt, och
den äkta nordiska skapelsen, med
något af våra furuskogars tunga allvar
öfver sig, sköt nya skott ut i världen,
öfverströmman de af lif som den var.
Likväl fick ej birgittinorden eller Sankt
Salvatorsorden den själfständiga
ställning, Birgitta hade önskat, utan skulle
höra som en gren under
augustinerorden och — som T. Höjer, en
framstående auktoritet på detta område,
anmärker — intaga samma ställning till
den, som dominikanerna eller
cisterc’-enserna till benediktinerna. Efter
Vadstena anlades genom stormästarens ’•
tyska orden Konrad von Jungingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
