Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Hvad man förr i världen tänkte om teaterns nytta. Af Ernst Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD MAN FÖRR I VÄRLDEN TÄNKTE OM
TEATERNS NYTTA
Ar ERNST MEYER
EDAN långliga tider tillbaka har
teatern betraktats med oblida
ögon såsom en fiende till moral
och religion, och det är icke
utan att samma föreställningssätt ännu i
dag hos mången gör sig gällande. Äfven
under perioder, då den nått en hög grad
af blomstring och då skådespelen
utvecklat sig till härliga konstverk, såsom på
Shaksperes och Moliéres tid, voro ännu
skådespelare föraktade parias, som ansågos
ovärdiga att umgås som jämlikar med
andra medborgare.
Under upplysningstiden, då allt
betraktades från nyttans synpunkt, uppkastades
också frågan om skådespels gagn eller skada
för samhället, eller med andra ord om
teatern förbättrade eller försämrade sederna.
Frågan besvarades olika, mest till förmån för
teatern; den store Rousseau åter,
förkun-naren af naturens evangelium, tänkte
annorlunda och drog i en skarp
fördömelseskrift i härnad mot densamma. Denna
skrift gaf signalen till en ganska liflig
polemik för och mot hans åsikt. Från
Frankrike fortplantades denna strid till Sverige,
där Rousseaus trogne lärjunge Thomas
Thorild yttrade sig i mästarens anda. —
Frågan ansågs här t. o. m. af den bety
delse, att vetenskapliga sällskap uppsatte
den som prisfråga och många vittra män
täflade om att besvara den.
I sitt förträffliga arbete »Teater och
drama under Gustaf III» gifver Oscar
Le-vertin en öfversikt af stridens uppkomst
och fortgång och omnämner där särskildt
det pregnanta uttryck, problemet fick i och
genom den af Vitterhetssamhället i
Göteborg uppställda tvistefrågan: »Hvad verkan
hafva skådespel på folkets sederi» Ett
svar på denna fråga, hvilket dock
sannolikt icke inlämnats som täflingsskrift,
offentliggjordes i numret för den 6 sept. 1792
af en ganska illa beryktad tidning:
»Välsignade Tryckfriheten», utgifven af en viss
major Lund. Det bestod i en versifierad
skrift, som vänder sig mot teatern, och
hvilken Levertin med skäl prisar för dess
»flytande och uddiga diktion». Detta
poem äger sin största betydelse däri, att det
lämnar en kvick och träffande skildring af
teatern — icke så mycket teatern i
allmänhet som icke desto mera teatern, särskildt
operan, under Gustaf III, och visar hvad
många, måhända de flesta, tänkte om
kungens extravaganta teaterföretag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
