Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ragnar Östbergs förslag till stadshus i Stockholm. Af Sigurd Curman. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR ÖSTBERGS FÖRSLAG TILL STADSHUS I STOCKHOLM 141
»MÄLARDROTTS» FÖRSTA TÄFLINGSFÖRSLAG TILL RÅDHUS PÅ ELDKVARNSTOMTEN,
MARS 1904. PERSPEKTIV FRÅN JÄRNVÄGSBRON.
för lägets kraf placerats i byggnadens
sydöstra hörn såsom en kraftig hörnstolpe
för att hålla fast byggnadsmassorna ute på
den vattenomflutna udden samtidigt som
det ljudligt utropar byggnadsverkets
monumentala betydelse. De öfriga hörnen
markeras af smärre torn och svängda
gaf-lar. Såsom fasadmaterial skulle
användas granit. Fasadlängornas
arkitektoniska hufvudmotiv är den andra våningens
rikt bekrönta fönstergalleri. Äfven
bottenvåningens fönster, utom å östra
fasaden, bilda fortlöpande arkader med
fönsterpelarna markerade ända ned till
sockeln och fönsterbröstningarna insatta
såsom barriärmurar i arkadöppningarna.
Allt detta i förening med detaljernas
formbildning gifver åt byggnaden ett rikt
och sydländskt kynne, som mera för
tanken till Spaniens och Venedigs
yppiga palats än till Nordens mera karga
och slutna byggnadssätt. Endast de
höga taken och de svängda gaflarna
peka mot mera nordiska förebilder.
Det senare täflingsförslaget visar en
synnerligen lycklig sofring och
utveckling af det föregående.
Den för innerarkitekturen och
planläggningen viktigaste förändringen är
införandet af en stor, glastäckt,
arkadom-gifven gård, från hvilken en ståtlig
trappanläggning förer upp till den storslagna
centralhallen, som leder direkt till alla
domsalarna. Formgifningen i dessa
båda stora innerrum synes i hög grad
influerad af spanska förebilder. Att
närmare ingå på planläggningens många
vackra och intressanta detaljer skulle
föra för långt från ämnet.
Ytterarkitektu-rens hufvudmotiv, det dominerande
hörntornet och de rikt utbildade
fönstergallerierna, äro bibehållna, ehuru i
väsentligt omarbetad form. Tornafslutningen
har knutits till fastare och manligare.
Fönstergallerierna hafva förenklats och
flyttats upp i tredje våningen, och andra
våningen har försetts med enkla,
rektangulära fönster i släta murytor utom på östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
