Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ragnar Östbergs förslag till stadshus i Stockholm. Af Sigurd Curman. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
SIGURD CURMAN
fasaden, där fönstergalleriet fortfarande
tillhör andra våningen och där dess krön
utvecklats till en rikt skulpterad takfris
med allegoriska figurer och vridna
kolonnetter, bärande hvarandra skärande
båg-friser. Af största betydelse för
byggnadens utseende är uppdragandet af
fasad-längornas hjärtmur öfver taket.
Genom denna anordning förlänas en
särskild stadga åt byggnadens kontur, och
stor frihet vinnes för takfallens
behandling. Detta arkitektoniska grepp leder
sitt ursprung från Köpenhamns nya
rådhus, där Nyrop för första gängen
målmedvetet användt detsamma. Det har
visat sig vara ett af de mest fruktbara
uppslagen inom senare tiders
monumentalarkitektur och har, som nämnts,
icke heller här förfelat sin verkan.
Stagad af byggnadens kraftiga,
gafvelpryd-da, tornartade hörnpartier och fastbyggd
i det mäktiga hufvudtornet, synes den
representera byggnadens stomme eller
skelett, kring hvilken dess massor ordna sig.
Bottenvåningens arkadmotiv har delvis
försvunnit och dess fönster fått mera
karaktär af muröppningar. Det första
förslagets svängda gaflar, som verkat så
litet samhörande med den öfriga
arkitekturen, hafva helt omformats. Det hela
har vunnit i stadga och manlig hållning.
Ännu känner man dock söderns ande
sväfva kring fasaderna. Materialet är
fortfarande granit.
Drätselnämndens byggnadsdelegerade
funno emellertid det prisbelönade förslaget
väl dyrt, hvarför arkitekt Östberg
anmodades att söka nedbringa kostnaden. Det
för byggnadsverkets senare arkitektoniska
utveckling viktigaste momentet i den
därpå följande omarbetningen var utbytet af
graniten såsom fasadmaterial mot
fogstru-ket tegel. Därmed fördes arkitekturen in
på en väg, som sedermera med
nödvändighet skulle föra till en enklare och stramare
formgifning och som i detta fall också små-
ningom på ett så utomordentligt
lyckligt sätt skulle föra byggnadsverkets
rötter allt djupare ned i fosterjordens
visserligen något karga, men dock för oss
väl afpassade jordmån.
Önskan att ännu mer minska
byggnadskostnaderna medförde ytterligare
tvenne omarbetningar, hvarvid bl. a. två
hela rättegångsafdelningar
(reservafdel-ningar) utelämnades tillsvidare,
hvarigenom ett högst orginellt och verkningsfullt
fasadparti bildades mot Eiraplan.
Förslaget måste därvid t. o. m. utstå ännu ett
prof, i det att författaren till det billigaste
af omtätlingens förslag, arkitekten Carl
Westman, inbjöds att omarbeta sitt
förslag till jämförelse med Östbergs. —
Ändtligen — den 18 juni 1906 — beslöto
emellertid stadsfullmäktige att uppföra ett
rådhus i öfverensstämmelse med Östbergs
ritningar för en kostnad af 3,345,000 kr. å
kvarteret Eldkvarnen. Därjämte beslötos
åtskilliga stadsplaneändringar såsom följd
däraf samt under förutsättning, att den
nya Kungsholmsbron förlades midt för
byggnadens hufvudfasad.
Därmed syntes det ståtliga
byggnadsverkets uppförande vara tryggadt. De
två följande åren utarbetades ritningarna
för att läggas till grund för utförandet,
och under detta arbete genomgick
byggnadsverket en mäktig utveckling i
konstnärligt hänseende. Det var under denna
utarbetning, som det nya fasadmaterialet
gjorde sitt inflytande gällande såsom ett
ferment, som inleder
förvandlingsprocessen. Det var nu förslaget i konstnärens
degel smältes om och om igen för att allt
renare och friare från slagg gjutas i den
slutgiltiga formen. Hurudan denna blef skola
vi icke här ingå på, ty dess
väsentligaste drag skola vi inom kort återfinna,
ehuru omsatta för annat ändamål.—Nog
af, då allt var klart för att börja det nya
rådhusets grundläggning, inträffade något,
som skulle försätta denna byggnadsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
