Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Pojkar. Ett brottstycke. Af Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
FREDRIK VETTER LUND
hade gatans luft med sig in till
öfver-klasspojkarne. Hans röst, hans tonläge
passade inte riktigt till deras. De funno
hvarandra i tystare, intimare, mera
hänsynsfullt tal, fastän de naturligtvis kunde
skrika upp bra, de också. Mellan dem
byggde sig en bro, som Fabian inte
kunde se.
Småningom försvann emellertid
Fabian ur Arvids hem. Kanske sattes han
i en mer kräfvande skola, kanske greps
han af lifvet själft, så liten han var.
Under några år tappade de andra bort
honom.
Fabians lekar voro alltid något
påtagligt och utvärtes. Arvid och
Herman gjorde fantasilekar och skapade sig
småningom en egen, sällsam värld,
där Fabian var helt utanför. Det var
mest hemma hos Arvid de voro, ty
Hermans mor var död redan i
Stockholm, han hade inga kvinnliga
släktingar här, och hemma hos hans pappa
lämpade det sig inte så bra.
Än är det »den stora leken». De
äro kejsaren och hans son, som heter
Konstantin. Kejsaren råder öfver det
största rike, som någonsin funnits på
jorden, och bor i jordens största stad.
I den staden finns jordens präktigaste
slott med guld, marmor och alla
sorters ädelstenar — Arvid har lärt sig
de skimrande namnen på en hel hop
— och slottet har jordens högsta torn.
Riket ligger egentligen i Sydamerika,
landet med yppiga urskogar kring
Amazonfloden (Fabians geografi, men Arvid
hade sedan skaffat sig en egen), med
tropikblä himmel och glödande blommor
och kolibris, men kejsaren har också
eröfrat största delen af den öfriga jorden.
Arvid vill se alla böcker han kan få
tag om främmande länder; där finner
han praktbyggnader och bilder från
Grekland och Rom och Paris, och dem
visar han för Herman, och de ligga
alla i den store kejsarens hufvudstad.
Och Herman menar, att kejsaren är så
stark, att han i liftag kan lägga hundra
man, och hans son Konstantin kan lägga
femtio. Konstantin har sex bröder,
som kunna lägga mellan fyrtio och tio
fiender, alltsammans naturligtvis utan
»knep», det vill säga utan att sätta
krokben. De ha också en syster med långt
brunt hår. Hon är världens vackraste
flicka; Arvid och Herman nämna detta
en smula generade och aldrig mer än
en enda gång, men herregud, de veta
att det af något skäl hör till! Och hon
är så vek och fin, att en sexårig pojke
kan peta omkull henne med sitt
lillfinger, och han behöfver ändå inte vara
stark.
Konstantin och hans bröder resa
omkring och utföra alla de bragder
som stå i sagoböckerna eller som
Arvid och Herman eljes kunna tänka
sig. Det hela kallas »att leka
Konstantin». Men det göra de endast, när de
äro ensamma. Till Fabian eller senare
till andra pojkar nämna de aldrig om
detta. Hur skulle de kunna sätta
främmande in i hela denna
vidunderliga saga och berätta för dem allt det,
som Konstantin, hans far och bröder
redan uträttat, och hur stort deras rike
och hur praktfull deras stad är! —
berätta allt detta, som måste vetas, om
man med andakt skall kunna leka vidare ?
Ty Konstantin leka de icke bara den
första tiden efter det de blifvit bekanta
utan alltjämt, är efter år; och ännu när
de bägge två gå i storskolan och
träffas mycket mindre och mycket mindre
äro ensamma, så händer det ändå i
sådana sällsynta stunder, att de leka detta.
— Men tala därom skulle de inte vilja
ens om de kunde. Dels mötte dem
kanske de andra med något synnerligen
dumt skratt, dels vore individer, som
lekte häst och rullade tunnband, inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
