Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kvinnorna i Byrons lif. Af Karl Warburg. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnorna i byrons lif
439
ter. Hans trogne kammartjänare
Fletcher yttrade, att det vore besynnerligt,
att »alla andra kvinnor voro i stånd att
leda hans herre, blott ej mylady».
Af allt hvad som skrefs under
skilsmässotiden från olika håll göra nästan
Byrons systers Augusta Leighs slarfviga,
godhjärtade epistlar, där hon söker
mäkla, det bästa intrycket, i synnerhet
jämförda med lady Byrons väl afvägda,
marmorkalla bref. Och dock var det
nättopp på Augusta som man lät den
hemskaste skuggan falla i det skvaller, som
redan nu spreds om hennes olofliga
förbindelse med brodern. Ryktet härom
förklarar den förbittring societeten visade
mot Byron, inspirerad af Caroline Lamb.
Men publikt blef icke förtalet ännu pä
länge. Kanske visste man, att i
Hob-houses, sedermera lörd Broughtons
gömmor fanns en med handlingar bestyrkt
redogörelse för separationsakten, som man
ej var angelägen få offentliggjord.
Emellertid är det uppenbart, att från
lady Byrons håll man lyckades öfvertyga
flera högst aktningsvärda personer om
att det låg något till grund för denna
ruskiga beskyllning. Hennes vänner
trodde sig ha funnit bevis, dock tydligen
ej tillräckliga för att våga påstå något
offentligen.
Först ett halft sekel senare drogs
saken fram. Är 1868 hade en bok
utgifvits af grefvinnan Teresa Guiccioli — då
madame Boissy —, Byrons italienska
älskarinna, den sista, mest trofasta
skepnaden i hans kvinnogalleri. Hon
skildrade däri Byron i de ljusaste färger.
Detta framkallade en afhandling af Mrs
H. Beecher Stowe, som åter tog lady
Byron i försvar och förklarade, att lady
Byron meddelat henne, det orsaken till
skilsmässan var Byrons förhållande till Mrs
Leigh, och att han rent af skulle varit
far till ett af systerns barn, den
sedermera så gränslöst olyckliga Medora Leigh.
AUGUSTA LEIGH. HANDTECKNING AF
SIR GEORGE HAYTER.
Anklagelsen föreföll eftervärlden
ytterst otrolig. I den engelska pressen
framlades 1869—1870 en mängd
uttalanden, bl. a. en brefväxling mellan lady
Byron och Augusta Leigh, som talade
emot att lady Byron verkligen skulle ha
kunnat hysa en sådan misstanke, och i sitt
stora arbete om Byron utvecklade Karl
Elze, som eljes ställer sig rätt sympatisk
till lady Byron, alla de skäl som talade
emot den Beecher-Stoweska historien.
Huru denna uppfattades från
omdömesgillt håll här i Sverige vid sin
framkomst, därom må några ord af Viktor
Rydberg anföras. Han skref i Göteborgs
Handelstidning:
Fru Beecher Stowe har lidit skeppsbrott
i den storm hon själf framkallat. Hon hade med
grämelse sett, hur Englands ungdom begärligt
insuper den kätterska anda, det ina gift, som
hon funnit i Byrons dikter; för att göra
honom grundligt afskydd och få hans verk
förvisade från alla sippa och söndagsfromma missers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
