Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - 1800-talets svenska språkforskning. Af Ruben G:son Berg. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN ERIK RYDQVIST.
1800-TALETS SVENSKA SPRÅKFORSKNING
AF RUBEN G:SON BERG
Med 10 bilder
ID 1800-TALETS INGÅNG var
det vetenskapliga studiet af vårt
modersmål föga beaktadt. När
Hammarsköld 1810 i tidskriften
Lyceum anställde sin generalmönstring
med järnårens — det föregående lustrets
-—- svenska litteratur, hade han mycket
litet att nämna under rubriken svensk
filologi. Det var bara de ortografiska
stridsskrifter, som framkallats af
Svenska akademiens Afhandling om svenska
staf sätt et från 1801. Då som nu var det
enbart striderna om denna skriftens
konventionella yttre dräkt som förmådde elda
de språkligt intresserade till lifligare
produktion. Om svenskan som litteraturspråk
också icke kunde fröjda sig åt mycken
nitälskan, saknades likväl ej alldeles in-
tresse för formella undersökningar och
debatter. En efterklang af den gustavianska
tidens formkultur röjdes ännu, väsentligen
regelbindande och uppfostrande, d. v. s.
inskränkande antalet godkända uttryckssätt.
Århundradets andra årtionde medförde
äfven härutinnan en ändring.
Romantikens inbrott betecknade här såsom
annorstädes ett språkvetenskapens och
språkodlingens förnyelseskede. Från
föregångarna Hamann och Herder hade den
tyska nyromantiken mottagit de mäktigaste
impulser till studier och reflexioner öfver
språket som andligt uttrycksmedel och som
litterär stil. Inom sina egna leder kom
den att räkna några af den germanska
filologiens störste: August Wilhelm von
Schlegel, stor och djup som metriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
