Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - 1800-talets svenska språkforskning. Af Ruben G:son Berg. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
RUBEN G:SoN BERG
ESAIAS TEGNER.
talet af våra yngre filologer och
läroverkslärare i modersmålet har gjort sina studier
under hans ledning, och den hyllning, som
i form af en väldig festskrift bragtes
honom på hans femtioårsdag, intygade
lärjungarnas afhängighet och beundran.
Fängslande, personligt framställningssätt har gjort
både hans föreläsningar och de
populärvetenskapliga »Spridda studier» vida
bekanta, och mer än någon annan är väl
Noreen för flertalet bekant som vårt språks
lärare. Hans vetenskapliga författarskap
är synnerligen rikt och ensamstående
mångsidigt, enär han väl behandlat flera olika
sidor af språkläran än någon annan svensk
filolog, och delt sina intressen mellan de
olika nordiska språken och indogermanskan.
Han är en afgjord anhängare af den
spen-cerska utilitarismen och en lika afgjord
motståndare till språkrensningen. Utom de
många arbeten, som falla bortom ramen
för denna min redogörelse, har Noreen
skrifvit dialektologiska ljudläror, den första
moderna sammanfattande framställningen
af fornsvenskans ljud- och formlära -—
tyvärr på tyska —, vidare påbörjat ett
kol-lossalt arbete om nysvenskan, Vårt språk,
hvar originella indelning och terminologi,
utomordentliga innehållsrikedom och
snillrika uppfattning ställa den vid sidan af
Rydqvists verk, samt har väsentlig del i
de svenska ortnamnens utforskande och be-
arbetning. Han har varit verksam som
utgifvare på flera områden.
Cederschiöld, som leder det tredje
centret för svensk språkforskning vid den nya
högskolan i Göteborg, har dels författat
uppsatser om och utgifvit texter på
isländska, dels och framför allt behandlat
svenska ämnen. Han har en långt mer
filologisk läggning än våra äldre filologer,
därom vittna hans af Büchner påverkade
Rytmens trollmakt och den i flera
afseenden nya Om Erikskrönikan. Framför allt
har han likväl haft betydelse genom
Svenskan som skriftspråk, hvari studiet af vårt
nutidsspråk ser sitt grundläggande verk.
Cederschiöld har äfven arbetat för
skollitteraturen och behandlar de annars starkt
förbisedda syntax och svenskhet i
framställningen.
Samtidigt ha två professorer i andra
filologiska discipliner än nordiska språk
gjort dessa väsentliga tjänster, nämligen
Johan August Lundell (f. 1851) och
Esaias Tegnér (f. 1843). Lundell har vid
sidan af annan verksamhet gjort omfattande
och betydande arbeten i svensk
dialektologi, utgifvit den ledande »Svenska
landsmålen» och infört studiet af fonetiken i
vårt land. Tegnér har deltagit i
redaktionen af Svenska akademiens ordbok och
i sina populärt skrifna Språkets makt
öfver tanken (1880) och Om genus i
svenskan (1892) lämnat två språkfilosofiska
och lingvistiska monografier af högt värde.
— Det berömda författarbolag, som
bildas af professor Fredrik Amadeus Wulff
(f. 1845) och kanslirådet Ivar Adolf
Lyttkens (f. 1844), har gett oss vår enda
svenska uttalsordbok, ett stort antal
arbeten rörande ljudskicket i nutidsspråket och
dessutom, jämte Noreen och Lundell, stridt
för vår stafnings förenkling. Professor
Wulff har dessutom ensam skrifvit flera
väckande och fina metriska undersökningar.
Senare än dessa stora krafter har ett
par yngre släktled, ännu med mindre ting,
uppträdt, utvisande att lärjungar stå beredda
att rycka in i arbetet på skilda områden.
Af dessa yngre kan jag här endast
nämna några namn.
Nathan Beckman disputerade på en
afhandling om nyare svenska, har skrifvit
metrik och skolspråklära. Erik Bråte är
en ytterst mångsidig och skarpsinnig
runolog och ljudhistoriker och har äfven för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
