Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Jul. Af Erik Brate. Med 4 bilder af Gunnar Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kommo att främja barns och
barnbarns väl i flera led, en rörande hyllning
från urtiden åt moderskärlekens styrka.
I det föregående har jag antagit, att
den hedna nordiska julen var ett lån af
den äldre romerska ljusfesten för Kristi
födelse, den 6 jan Tiden därför blef
sannolikt på ett folkligt sätt bestämd till
den i närheten af denna tidpunkt
infallande början af månaden Thorre, hvars
inträffande man synbarligen vetat
fastställa. Med början af denna
sammanföll den hedniska julen enligt Snorre,
och Thietmars uttryckliga uppgift
åsyftar uppenbarligen samma tid.
Men var då icke själfva
vintersol-ståndet, hvarifrån romarne äldst påstås
hafva räknat året, hvilket troligen äfven
de nordiska folken gjort, föremål för
högtidligt firande? Då de dödas välde
är starkast, när mörkret är som störst,
vore det ju att vänta, att deras fest
skulle inträffa, när solen stod som lägst.
I Värmland, Dalsland, Västergötland
och Småland och i mindre grad i
Halland, Bohuslän och Östergötland har en
fest ända till senaste tid bibehållit sig,
som ock spåras i andra landskap samt i
Norge och Tyskland och är bunden
just till den kortaste dagen i året, det
är Lussi-dagen, som N. Hammarstedt
behandlat i uppsatsen Lussi i Medd. från
nord. museet 1898. Liknande öfvertro
och plägseder förekomma denna dag
som vid jul, och i Västmanland har
dagen till och med kallats »lilla jul»,
hvilken benämning annars tillägges
Tomas-dag 21 dec. Riktigast och försiktigast
torde det vara att icke tillskrifva
Lussi-festen någon mycket hög ålder; den kan
hafva utgrenat sig från jul, när denna
genom julianska kalenderns felaktighet
aflägsnat sig för långt från
vintersolståndet. Detta inföll redan på Cesars
tid egentligen på 23 dec., vid tiden för
mötet i Nicea 325 på 20 dec., när
skandinaverna antogo kristendom, ungefar
på 15 dec., allt detta enligt Bilfinger.
Till Lucia-dagen 13 dec. synes
vintersolståndet hafva nått c. 1234, men om
Lussifesten vid den tiden uppkommit,
kan det knappt hafva skett i Sverge,
som då jämförelsevis nyligen blifvit
kristet. En senare uppkomst måste sökas
för Lussi-dagen, och denna vinnes
genom följande betraktelser. Ofvan har
nämnts, att vintersolståndet på Cesars
tid egentligen föll på 23 dec. men alla
trodde, att det inträffade 25 dec.,
hvilken dag ansågs som födelsedag för Sol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
