Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Claude Mellan. En grafstickelns mästare. Af Gunnar Ekholm. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
GUNNAR EKHOLM
LOT OCH HANS DÖTTRAR.
1624 begaf sig Mellan i likhet med så
många andra samtida konstnärer till
Italien, där han inträdde i Villamenas
atelier. Detta var en händelse af
största betydelse för Mellans utveckling.
Villamena är en företrädare för den
från Agostini Caracci utgående riktning,
som i medveten opposition till de senare
tyska och holländska småmästarna
vinnlägger sig om ett bredt och summariskt
föredrag. Det var ett manér, som redan
på nederländsk botten vunnit en
proselyt af eminent begåfning i Henrik
Golt-zius. Under Villamenas ledning utför
Mellan nu efter Antonio da Pomerana
och Pietro da Cortona några blad, som
visa, hur han på några korta månader
lär sig att suveränt behärska den nya
tekniken. Efter Villamenas död i slutet
af år 1624 ansluter han sig till sin
landsman Simon Vouet, som vid denna
tid vistades i Rom. Vouet, som var
eklektiker — han sökte förena Caravaggio
och Reni — synes, ehuru han själf ej
utfört mer än en enda radering, ha
utöfvat ett stort inflytande på samtida
gravörer. De plåtar, Mellan utför efter
Vouets kompositioner visa en betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
