Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Ur bokmarknaden - Af Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN
Martin P:n Nilsson: Primitiv religion.
Stockholm, Hugo Geber.
ET ÄR icke en dag för tidigt att
vi på svenska fått en
sammanfattande framställning af den
nutida religionsforskningens
sträfvanden och vinster. Sagda forskning är
ovanligt lätt att göra tillgänglig och roande
för lekmannen, samtidigt som den är i hög
grad tidstypisk.
Det som utmärker den nutida
religionsvetenskapen är dels, att den söker
religionens ursprung icke i något begrepp, icke
heller i någon hög och enkel urreligion,
hvilken sedan förfallit — de försök i den
riktningen som gjorts först af Max Müller,
sedan af Andrew Lang ha allmänt
tillbakavisats — utan i det religiösa lifvets
lägsta former; dels att den studerar dessa
ursprungsformer erfarenhetsmässigt,
nämligen hos de ännu lefvande naturfolken.
Därigenom blir den en etnografisk
forskningsgren, hvilken står på gränsen mellan
natur- och människovetenskap. Just
därigenom måste den tilltala vår tid, under
hvilken det naturvetenskapliga
betraktelsesättet alltmer vinner mark, samtidigt som
dock en bestämd motströmning gör sig
gällande, hvilken icke är dogmatisk liksom
det gamla motståndet mot utvecklingsläran,
utan söker stå på vetenskaplig mark äfven
den.
I Sverige, hvars folk i högre grad än
de flesta andra torde vara på en gång
andligt frisinnadt och religiöst, har nämnda
vetenskap haft särdeles god jordmån.
Professor Martin Nilsson intar ett redan aktadt
rum inom vår långa rad af duktige
religionsforskare. Hans förnämsta verk, Griecliische
Feste von religiöser Bedeutnng, torde
vara en af den grekiska religionshistoriens
nyttigaste och pålitligaste öfversiktsböcker.
Det noggranna studium, klara omdöme och
kritiska sinne han där röjer gör honom
särdeles ägnad att gifva en vederhäftig sam-
manfattning af hela sin vetenskaps
grundbegrepp, sådan som den här föreliggande.
Redan i sin boks första kapitel, »De
psykologiska grundåskådningarne», får han
tillfälle att lyckligt utreda ett af
religionslärans mest svårlösta spörsmål:
förhållandet mellan religion och magi. Från
kristet håll skiljer man skarpt mellan dessa,
från den motsatta sidan har man nog i
denna skarpa skiljelinje snarare sett ett
teologiskt önskemål än en vetenskaplig
sanning.
Prof. Nilsson fastslår nu skillnaden så:
magin verkar mekaniskt med en naturlags
obeveklighet, den påverkade kan ej annat
än lyda, om magi kern fullt behärskar sin
konst; religionen däremot söker att påverka
ett väsen med fri vilja, som kan jaka eller
neka efter behag. Men samtidigt erinrar han,
att den ursprungliga religionen icke alls var
särdeles genomträngd af öfvertygelsen om
gudarnas fria vilja. Ännu i Gamla
testamentet se vi, hur Saul öfvar magiskt tvång på
anden i Endor, och hur denne vredgas
däröfver. I den indiska religionen, kan det
tillläggas, var man så öfvertygad om den rituella
bönens makt öfver gudarne, att bönen,
Brama, blef högste gud. En verklig
skillnad mellan religion och magi inträder
alltså först på en senare ganska hög
religiös ståndpunkt; på lägre stadier hör alltså
äfven magin, såvida den riktar sig mot
gudomliga väsen, fullt ut till
religionsforskningens område.
Det synes mig dock som om förf.
någon enstaka gång genomfört den nämnda
skillnaden i otid. På ett ställe talar han
om bruket att föra en grön gren öfver ett
åkerfält, för att den i grenen inneboende
lifskraften må göra skörden rik. Af detta
bruk är, i förbigående sagdt, vår
midsommar- eller majstång ett minne. Nu säger
prof. N.: om man trodde att grenen direkt
gaf fruktbarhet, var det magi, men om
verkan tillskrefs en i grenen boende frukt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
