Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Till Georg Brandes’ sjuttiårsdag. Af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Syge, uden hvilket den moderne Tid
neppe kender egenlig Poesi»), men han
undviker fullkomligt all patologisk
litteraturforskning, hur mycket än texterna
kunna uppfordra honom därtill. Hans
kunskapsbegär har därför en begränsning,
som aldrig finnes hos dem som ha det
till grundegenskap. I hur hög grad
denna begränsning har främjats genom
hans ungdoms filosofiska studium,
genom hela den estetiskt filologiska
bildning, som var atmosfär och jordmån
för hans tidigare verksamhet, det är ju
inte så lätt att afgöra. Men absolut
säkert är, att hans skönhetsdyrkan haft
lott och del däri. Om man bära inte fattar
det sköna så formalestetiskt, att det
karaktäristiska blir uteslutet, måste man
erkänna att det aldrig söndrats från hans
psykologiska intresse.
Det vore likväl fåfängt att söka hans
mest karakteristiska drag i just denna
skönhetsdyrkan, hvarom ända nästan
hvarje arbete af hans hand bär
vittnesbörd. Den vackra minnesvård han i
Julius Lange: »Breve fra hans Ungdom
med en Indledning og en Ramme» satte
öfver Julius Lange och sin lefnadslånga
vänskap med honom, visar till fullo, hur
innerligt han i dennes sällskap och med
hans konsthänförelse som ledning satte
sig in i de sköna konsterna redan som
yngling och ung man. Brandes mottog
utan tvifvel rika intryck af skönheten i
konsten, och senare har ju vänskapen
med män som Fitger och Max Klinger
och betraktandet af de tusen och ett
mästerverken i Tyskland, Frankrike och
Italien vidmakthållit hans intimitet med
konsten och hans kärlek till den. Men
detta har inte förändrat honom, hvilket
betyder att det lämnat oberörd i hans
själ den kärna, hvaraf hans verksamhet
utgått. Trots allt — bland annat den
gripande skildringen i »Levned» af hans
känslor inför Michel Angelos målningar
i Sixtinska kapellet — visar hvarje hans
framställning af en betydande författare
eller ett ypperligt diktverk, hur helt
annorlunda produktiv han blir, då det
gäller ordets skapelser.
Kunskapsbegäret som grunddrift skulle
otvifvelaktigt gjort honom till filosof,
skönhetsdyrkan till konstnär eller
konsthistoriker, men han vardt litteraturkritiker
eller rättare litteraturtolkare. Hans verk
äro kritisk diktning, som Levertin
kallade dem i sitt tal den 14 februari 1906.
Hvad han säger om Flaubert, att han
vid sin bortgång icke efterlämnade den
europeiska diktkonsten i samma tillstånd
som han fann den vid sin deby, och
att detta är en konstnärs bästa
eftermäle, det kan tillämpas på Brandes’ egen
gärning: när han går in i sitt åttonde
årtionde har han omskapat den kritiska
och litteraturvetenskapliga konsten från
hvad den var, då han började. Denna
förmåga att kunna nybilda en metod —
Levertin jämför Brandes’ nya kritiska
diktning med den nya vetenskapen
fysikalisk kemi — har sin utgångspunkt i
hans på en gång analytiska och
reproduktiva syn på människa och dikt: han
sönderdelar som vetenskapsmannen, men
med upplösningen i beståndsdelar har
han inte nått sitt mål, han skapar som
konstnären, men han tar inte
skapelseämnena från sig själf. »Den äkta
skaldens gåfva: att kunna skapa människor
som lefva», är otvifvelaktigt äfven
Brandes.’ Delvis begagnar han samma
medel som karaktärsskildraren i en roman,
delvis åstadkommer han det nyanserade
och noggranna intrycket genom kritisk
belysning af yttringar och diktverk. Han
liksom inskrifver den som skall skildras i
cirkel efter cirkel, flyttar honom från
centrum till centrum, ständigt fullständigande
bilden genom nya drag och med andra
bakgrunder som kontraster. Han
använder i högsta grad jämförelsen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
