Ord och Bild / Tjuguförsta årgången. 1912 / 45 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Till Georg Brandes’ sjuttiårsdag. Af Ruben G:son Berg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

GEORG BRANDES OMKR. 19OO.

Om man på Brandes själf vill söka
tillämpa metoden att först finna en
»herskende Evne», står man ytterligt
tveksam. Otvifvelaktigt har han
kunskapsbegäret, lidelsen att lära känna i en
alldeles särskild grad, men man är likväl
inte böjd för att tillmäta denna egenskap
betydelsen af utgångspunkt för hans
verksamhet. Oscar Levertin torde
exempelvis ha haft den i högre grad än
Brandes, och den sträckte sig hos
Levertin äfven vidare. För Brandes äro
naturvetenskaperna, som det tycks,
fullkomligt utan dragningskraft, och jag känner
i nutiden knappast någon, som är så
uteslutande humanist, människoforskare
som Brandes. Det är därför icke
underligt att han funnit, hvilken
»hundrafalt mycket tacksammare uppgift det
är att göra upptäckter rörande radium
än rörande Niels Ebbesens visa», ehuru
skarpsinne inte borde vara mer
erkännansvärt hos naturvetenskapsmannen än hos
humanisten. Visserligen saknar han
inte sinne för naturen i den litterära
betydelsen af dessa ord — Gustav
Sundbärg skall finna mer än tjugu sidor
naturbeskrifning i Brandes 18 (icke 20)
volymer, om han gitter se efter —, men
det är människor och människors
förhållanden till människor som intressera
honom och som han skildrar. Det är till
och med påtagligt, att de mera
naturvetenskapliga sidorna af människostudiet,
det som vi måste fråga läkare om, det
lämnar han helst åsido. Han är
medveten om särskildt nutidens brist på
riktig poetisk hälsa (»det Angrebne og

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>