Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Gåtornas sten. Af Rolf Nordenstreng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 ROLF NORDENSTRENG
ett beundransvärdt verk, rikt på geniala
idéer. Den tydning af stenens inskrift,
som han här framställer, innebär mycket
stora framsteg gentemot de två äldre
skrifterna, ehuruväl icke heller den är
slutgiltig. Bugge var själf fullt
medveten om att hans tolkning på flere ställen
var oviss, och på andra hade han
kasserat sina tidigare förklaringar utan att
kunna finna någon ny fullgod. Därför
har den text han trodde sig ha funnit
redan nu blifvit föremål för en skarp
kritik, som utan tvifvel i de flesta
afseenden är träffande, äfven om man icke
kan i allo godkänna kritikernas förslag
till läsning. Men Rökstenens inskrift är
till den grad dunkel och svårtydd, att
misstag äro omöjliga att undgå.
Om således Rökstenen ännu har
många olösta gåtor att uppvisa, är likväl
största delen af dess text nu tämligen
klart utredd. Väl ha andra forskare
lämnat värdefulla bidrag härtill, men i
rämsta rummet är äran dock Bugges.
De, som senast uttalat sig, äro lektor
Erik Bråte i Stockholm, hvars
afhandling är tryckt i samma volym som »Rök
III», vidare professor Hugo Pipping i
Helsingfors, hvars »Rök-studier»
publicerats i den af Svenska
Litteratursällskapet i Finland utgifna tidskriften
»Studier i nordisk filologi», samt
docenten Hjalmar Lindroth i Lund, som
i somras i Stockholms Dagblad utförligt
recenserat Bugges posthuma verk och
framställt några tolkningsförslag, som för
mig te sig föga sannolika.
Jag återger här nedan Rök-inskriften
i Bugges senaste tolkning (Rök III):
»Efter Vamod* stå dessa runor, men
• Bråte har uppvisat förekomsten at ett
fornsvenskt mansnamn VæmodidSvæ, »det som
är heligt», och mod, »sinne»), som han
identifierar med Rök-hjältens namn. Jag medger,
att han kan ha rätt, och att man således
kanske: bör läsa Væmod; men säkert är det inte,
Varin målade dem, fadern efter åt döden
hemfallen son.
Jag säger —––––hvilka de två
krigsbyten voro, som tolf gånger blefvo
tagna, båda krigsbytena tillsammans^
från olika män.
Det säger jag för det andra, hvem
han var, då han för nio människoåldrar
sedan kom till världen bland
Hræidgo-terna (= östgoterna) och då han bland
dem dog för sitt öfvermods skull.
Thiaurik, den likt Tor vrede,
härskaren öfver sjökrigare, rådde (? eller:
red?) öfver Hræidhafvets (= Adriatiska
hafvets) strand. Nu sitter han framställd
i bild (egentligen: gjord) på sin gotiska
springare, med skölden hängande i rem,
Märingarnas* furste.**
Det säger jag för det tolfte, hvar
Gunns (= valkyrjans) häst (= vargen)
ser foder på slagfältet, där tjugu
konungar ligga.
Det säger jag för det trettonde,
hvilka tjugu konungar med fyra namn, födda
åt fyra bröder, sutto på Själland fyra
vintrar: fem Valkar***, Radulfs söner,
och ett namn Vamod skulle enligt min tanke
kunna fullt tillfredsställande förklaras, hvilket
hittills ej lyckats. Min uppfattning att namnet
Vamod betyder »stridslysten» ämnar jag
motivera i en facktidskrift.
* Märingar var namnet på östgöternas
kungaätt.
** Detta stycke är i orginalet affattadt i
versform.
*** Det låter ju orimligt, att fem bröder
haft samma namn. Så kan ej heller ha varit
fallet i den ursprungliga sagan. Axel Olrik
har framställt den mycket tilltalande
förklaringen, att endast den äldsta brodern varit nämnd
med namn, och att sagan sålunda i äldre tid
talat om Valke och hans fyra bröder o. s. v.
Men för detta har nyttjats ett uttryck analogt
med latinets Castores = Castor et Pollux,
Ce-reres = Ceres et Proserpina. Valkar fimm har
sålunda på äldre språk betydt »Valke och hans
bröder, fem tillsammans». Men i vikingatidens
språk lefde detta uttryckssätt ej länge kvar,
utan Rök-ristaren har uppfattat Valkar fimm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
