Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Rococosonetter. Af Hjalmar Lundgren - I. Till rococons herdinna - II. Siesta i Drottningholms park
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROCOCOSONETTER
AF
HJALMAR LUNDGREN
I
TILL ROCOCONS HERDINNA.
Med mouche på kinden och i ögats lins
en skalk, som lockar lätt till skratt och
tårar,
hur ständigt leende och ung du dårar
— med gratier i förbund — marquis
och prins!
Ditt rike sjunkit har och mer ej finns.
Bortburits har ditt hof på svarta bårar.
Själf var du ständigt ung, blott sjutton
vårar;
så ung, så yr, så skälmsk man jämt
dig minns.
Ditt minne blott — en fjäril på en
graf —
än dröjer kvar. Låt klinga skrattkaskaden
och trolla än med din herdinnestaf
den flydda tiden åter här på bladen!
Bland tyll och gazer, kras och
sammetsfrack
träd i kadriljen på din sidenklack!
II
SIESTA I DROTTNINGHOLMS PARK.
Kinas små klockor klinga
lustigt i vindens sus.
Sommar och sol de ringa
rundt kring det svängda hus.
Sirligt sig paren svinga
borta på gångens grus.
Sorgerna synas inga
här, långt från larm och brus.
Soligt i dröm monarken
småler åt dansens rund,
tyst vid sin bok på marken.
Svål är den gröna lund,
sommar är hela parken.
Lyckliga, korta stund!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
