Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Vreta kloster. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ÖO
B. O. AURELIUS
Att Karl grundlagt Vreta, bestyrkes af
själfve Laurentius Petri. Biskop Brask
betygar i ett bref till Gustaf Eriksson
Vasa af den 26 mars 1525, att »Wreeta»
^grundlades »aff gamble K. Karl
Sverche-sons aff hans egit godz nu ower iijc oc LX
{360] aar oc ey affcrononessom vel
bevisliget ær». Däremot är en annan uppgift ej
sannolik, att klostret skulle stiftats år
1128 af Inge den yngre, hvilkens död
torde hafva inträffat redan omkr. 1123.
Men traditionen, att denne Inges ben
skulle förvaras i Vreta klosterkyrka,
behöfver därför ej vara osann. Inge har
nämligen ägt Vreta gård, där aflidit,
antagligen af gift, och med all sannolikhet
blifvit begrafven i kyrkan. Då konung
Sverker d. ä. blef gift med Inges änka,
Ulfhild, ärfde han gården, som
sedermera öfvergick till hans son Karl
Sverkersson. Denne öppnade Vreta till en
fristad för fromma kvinnor och insatte sin
syster Ingegärd till klostrets abbedissa.
Om klostrets senare öden känner man
föga, då gamla handlingar brunnit i
midten af trettonde århundradet. Det
äldsta bref, som finnes om Vreta, är ett
skyddsbref utfärdadt af Johan Sverkersson
(1216—1222.) Vidare vet man, att den
påflige legaten Guido besökt Norden år
1266 och samma år från Kalmar
utfärdat ett bref om 100 dagars aflat för den,
som räckte klosterstiftelsen och dess
kyrkobygge en hjälpsam hand. Kyrkan, af
huggen kalksten (ett kalkstensbrott finnes
ännu i närheten) var också färdig att
invigas 1289. Det skedde den 13 juni
af biskop Brynulf, som därvid utlofvade
ytterligare aflat till klosterstiftelsens
fromma. År t 432 lägges så största delen
af klostret i aska, men reses åter,
sedermera med initiativ af biskop
Henrik i Linköping, som utlofvar 40 dagars
aflat’ till alla botfärdiga, som besöka
klostret för att förrätta sin andakt, och
särskildt åt dem som vandra genom klostrets
korsgång, fyra gånger knäböja samt
fyra gånger läsa bönerna »Fader Vår» och
»Ave Maria».
Vretas sista öden som kloster
sammanfalla helt naturligt med reformationens
åtgöranden i fråga om hela klosterväsendet
i vårt land. Redan i början af Gustaf
Vasas regering fick Vreta lämna en dryg
tribut till kronan i silfver, och det
ödesdigra riksdagsbesluteti Västerås 15 27
drabbade tungt alla rikets kloster, ehuru
konungen förfor tämligen skonsamt med
nunnekonventen. Numera skattskyldigt till
kronan, ägde Vreta ännu länge bestånd
med minskadt systerantal. Härtill bidrog
den omständigheten, att Gustaf Vasas
svärmoder, fru Ebba Leijonhufvud,
hvilken var varmt tillgifven den katolska
läran, beslutit att själf taga nunnedoket
för att gifva eftertryck åt sin opposition
mot den höge svärsonens
omstörtnings-planer. Konungen lät också
Vretanun-nornä sitta i orubbadt bo äfven efter fru
Ebbas död 1549, till dess ej många år
därefter klostret förlorade hela sin
betydelse och dragningskraft. Redan 1538,
då den sista abbedissan, Sigrid
Batolfs-dotter, lämnade klostret, lades de flesta
af dess egendomar under kronan. Vreta
Klosters fasta egendom hade under
välmaktsdagarna helt enkelt varit enorm
äfven efter dåtida förhållanden. Att taga
kännedom om alla dessa öfver 150 gårdar,
kvarnar och fisken är liktydigt med att
orientera sig i hela det dåtida
Östergötland, och dessutom ägde klostret
domäner i Småland, på Öland, i
Västergötland, Södermanland och Uppland.
Femton gårdar falla på Värmland!
Det var därför ej någon ringa
»lifgeding», som Gustaf Vasas dödsår (1560)
öfverläts åt konungens son, hertig
Magnus, äfven om det hela redan var
betydligt reduceradt. Bland de gårdar, han
erhöll, befann sig det nämnda Kungsbro
— fordom under namnet »Bro» i Linkö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
