Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Vreta kloster. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTER 261
pingsbiskoparnas ägo — där hertigen
afled. Hans kyrkobänk med ett krönt
M, D. (Magnus Dux) visas ännu i dag
i klosterkyrkan.
I fråga om Vreta klosters inre
historia och dagliga lif i helg och söcken
torde den omständigheten vara
karaktäristisk, att det ofta samlade både rikedom
och bildning inom sina murar.
Konungars och förnäma riddares döttrar äro att
anteckna bland dess abbedissor och
nunnor; det synes alltid hafva stått under
mäktig protektion och äfven i det stora
hela försvarat sitt anseende genom ett
sederent lefnadssätt, om också
tendensskrifter utspridt motsatta rykten.
Klostret undgick också en sträng räfst, som
i början af femtonde århundradet gick
ut öfver det nära liggande Vadstena.
En rest af en nunnecell med
långsmalt fönster i rundbågsform, som vi
ännu i dag se halft förvittrad i
klockaregårdens trädgård strax norr om kyrkan,
försätter oss i tankarna till gamla tider,
då Vretanunnorna i sina hvita dräkter
med svart skapulär och gördel samlades
till gudstjänst i kyrkan, som på samma
gång utgjorde sockenkyrka, eller drogo
sig tillbaka till enskilda andaktsöfningar
i sitt kalla och fuktiga boningshus. Den
gemensamma matsalen eller refektoriet
torde dock ha varit en ansenlig gotisk
byggnad, invändigt å tak och väggar
prydd med målningar.
Vid den söndagliga gudstjänsten sutto
nunnor och noviser i koret. Allt i
kyrkan och i kapellen skulle vara enkelt
och osmyckadt enligt cisterciensersed.
Orgel fick ej finnas, ej heller målade
eller skulpterade bilder, utom det enda
stora krucifixet under triumfbågen. (Ett
sådant krucifix finnes ännu i dag
uppsatt i kyrkan, dock ej på denna plats.)
VRETA KLOSTERS KYRKA, VÄSTRA
FASADEN.
Kyrkokärlen voro af trä, järn eller
koppar.
Sju gånger dagligen hölls bön och
andakt vid de s. k. kanoniska tiderna.
Hufvudarbetet utgjordes af undervisning
och uppfostran. Därtill kommo
kvinnliga sysslor, som denna tid höllos högt i
ära, såsom arbete i kök, bak- och
bryggarstuga, trädgården o. s. v.
Särskild omsorg ägnades åldriga, sjuka och
fattiga i nejden samt främlingar. Med
kännedom om Vretas centrala läge
måste man säga, att denna uppgift såsom
hospiz måste på sin tid hafva haft stor
betydelse; och att Vreta dessutom, i
likhet med Vadstena, måste ha verkat
mycket som kulturspridare i
Östgötanejden torde få anses som alldeles visst. I
alla händelser kvarstå tillräckliga vittnes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
