Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Vreta kloster. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
B. O. AURELIUS
GREFLIGA ÄTTEN DOUGLAS’ GRAFKOR.
samhet, i huru bedröfligt, för att icke
säga ovärdigt skick den än må befinna
sig. e
Åtskilligt talar för att Vreta socken
ägde en kyrka före klostertiden, belägen
på samma plats som den nuvarande
och i början använd äfven af
klosterfolket. Denna ursprungliga kyrkobyggnad
nedbrann emellertid vid den första stora
eldsvåda, som härjade klostret år 1247.
Ett nytt kyrkobygge var redan i gång
året därpå, befordradt genom aflat af
Wilhelm af Sabina, men först 1289
kunde, som nämndt, den nya kyrkan
invigas. Med tiden har denna i flera
riktningar blifvit utvidgad och tillbyggd.
Klosterkyrkan torde endast hafva
sträckt sig mellan den nuvarande
orgelläktaren och högkoret och varit byggd
i senromansk stil; koret blef sedermera
hållet i mera afgjord gotik och höjde sig
ett par meter öfver den öfriga kyrkan.
I början af 1600-talet uppfördes ett
torn af tegel, »det röda tornet,» i väster
och förseddes med trappformade gaflar.
Öfver koret fanns redan en gammal
takspira af trä. År 1663 uppfördes det
Doug-laska grafkoret. Hundra år därefter
vidtogos genomgripande förändringar.
Takryttaren borttogs, det röda tornet
ersattes med det nuvarande, och långhuset
murades upp till korets höjd. Efter
1700-talets bruk fick den huggna stenen ej
behålla sin naturliga färg, kyrkans inre
hvitlimmades och det yttre kalkrappades,
liksom tornet. Stora fönster upptogos i
stället för de små men ytterst
finforma-de, som funnos. Det hela, hvilket
kostat 22121 daler kopparmynt samt 1000
öke- och 20000 mans-dagsverken, vann ej
heller Gustaf III:s gillande, när han
besökte Vreta 1767.
I början af 1800-talet upphöggos de
missprydande korfönstren, och i midten
af samma århundrade verkställdes ånyo
reparationer och anordningar, hvilka
förlänade kyrkan dess nuvarande utseende.
Den yttre byggnadskomplex, som
träder betraktaren eller kyrkobesökaren till
mötes i våra dagar, »gör sig» i sin helhet ej
illa mellan gröna träd, och man får kanske
säga detsamma om Vreta som om
Vadstena slott, att det haft sin nytta med sig, att
det stått som det stått, hellre än att det
undergått en restaurering efter oriktiga
principer. Det hela ter sig med sitt
gynnsamma läge vida mera storartadt än
själfva Varnhem och dock, huru annorlunda!
Atfc sitta härinne under
helgemålsring-ningen, när allt andas stilla frid och
solen sjunker i denna underbara glans, som
breder ett skimmer af förtrollning öfver
nordiska nejder, är stämningsfullt nog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
