Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hellas’ olympiska spel. Af Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 ERIK HEDÉN
i Syrakusai, så våldsamt, att folket
öfverföll och förgrep sig på dennes sändebud.
Den nakna kraftiga ynglingaskönhet som
klarast framträdde i Olympia var som
kändt en hufvudgrund till att Hellas blef
bildhuggarekonstens skapar- och alltjämt
ouppnådda idealland. Tydligen har äfven
den grekiska målarkonsten starkt
påverkats häraf. Hyllningssångerna öfver
täf-lingssegrarna bildade en särskild art och,
märkligt nog, en bland de djupaste af
grekisk lyrik, hvilken odlades af dess
förnämste konstlyriker. Af den allra störste
grekiske lyrikern Pindaros’ väldiga alstring
äro ju blott segersångerna bevarade, och
bland dem stå de olympiska främst.
I Olympia kungjordes ock politiska
beslut af stor vikt för hela Hellas, där
förvarades de förnämsta
fördragsurkunder. Grekerna hade ju tre stora
allhelle-niska festspel utom de olympiska,
Pythi-erna, Isthmierna och Nenieerna,
dessutom viktiga lokala, såsom i Athen, samt
otaliga smärre. Men de olympiska
öfver-skuggade alla andra. Från dem utgick
den allmängrekiska tidräkningen, delad
i fyraårsperioder, olympiader, börjande
med de första olympiska spelen, hvilka
förlades till år J76 f. Kr. Dock börjades
denna räkning först på 200-talet f. Kr.
De olympiska festerna voro kanske det
starkaste uttrycket för det helleniska
folkets enhet. Det är typiskt att spelen
fortgingo midt under perserkrigens
na-tionalfara, liksom de lyriska och
dramatiska täflingarna i Athen fortgingo under
stadens svåraste år, då dess rike dag för
dag föll och Spartas fiendehand redan
fått grepp kring den. Just i farans
höjdpunkt måste ju hellenerna visa sig och
andra att de lefde, och lifvets höjdpunkt
var för dem täflingens kraftutveckling.
Naturligtvis deltogo ej alla stater i
samma grad i täflingarna. De joniska
städerna i Mindre Asien började först
segra bortåt hundra år efter spelens bör-
jan. De helleniska kolonierna i Sicilien
och södra Italien deltogo ifrigt, de hade
ju en bekväm ditfärd sjövägen; af
skattkamrarna på terrassen under
Kronosberget tillhörde flertalet städerna i väster.
Spartanska segrare förhärskade alldeles
från 720 till 576 men uppträda därefter
mycket sällan. Denna tid var också
den spartanska statens ungdomsfriska
period, sedan genomträngdes den helt
af orörlighets- och afstängningspolitiken.
Kanske blef ock den utveckling spelen
togo motbjudande för den spartanska
andan. Spartanerna ville nämligen ej
veta af tränare i brottning och tillätos
ej täfla i allkamp, ty ingen spartan fick
erkänna sig besegrad.
Vid de grekiska idrottstäflingarna
förekom ingen vadhållning, och om man än
väl mindes kraftprof som kunna kallas
rekord — ofvan ha nämnts ett par prof
därpå — hade man dock intet
motsvarande vår tids noga genomförda
rekordväsen. Under spelens blomstringstid voro
de täflande friborna ynglingar, hvilka
eljest ägnade sig åt borgerliga yrken
och medborgerliga värf. I äldsta tiden
körde och redo troligen ägarne eller
deras söner själfva sina hästar på
rännarbanan. Snart ersattes de dock af lejda
kuskar och ryttare. I äldre tid tränade
fäderna själfva sina söner. Naturligtvis
var det i allmänhet endast de
någorlunda bärgade och främst de rika som
öfverhufvud hade råd och tid till den
långa och svåra träning täflingarna kräfde.
Visserligen hade den sed, att utdela
dyrbara pris, som småningom
framträngde på andra ställen än Olympia, till
naturlig följd att äfven fattiga kunde
vinna lefvebröd och rikedom på
deltagande i täflingar. Men därmed var
grunden undan spelens ursprungliga väsen
bortryckt. Yrkestäflarne ersatte
medbor-garatleterna. Visserligen höra vi länge
att äfven medlemmarne af berömda atlet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
