Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kyrkmåleri på västkusten under sjuttonhundratalet. Af Gustaf Bolinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKMÅLERI PÅ VÄSTKUSTEN UNDER SJUTTONHUNDRATALET 347
föga sysselsatt sig med dessa
kyrkmålningar. Det är sant, att de i
allmänhet icke äro »konstverk» i egentlig
mening, men deras betydelse för
kyrkornas interiör är stor, och för allmogen ha
de kanske i århundraden varit den enda
möjligheten till konstnjutning.
Dessutom erbjuder såväl utförande och stil som
ämnesval synnerligen mycket af intresse.
I en kort uppsats sådan som denna,
hufvudsakligen tillkommen för att fästa
uppmärksamheten på dessa främmande
konstprodukter, komma kanske icke så många
intressanta synpunkter fram. Men när
materialet i en framtid blir fullständigt
samladt och behandladt, skall det nog visa
sig icke ha skett förgäfves.
Det finnes ganska många kyrkor med
målning från nyare tid kvar i västra
Sverige — väl ett femtiotal kanske.
Dessutom ha vi uppgifter om många nu
försvunna målningar hos topograferna:
Brunius på 1830-talet, Holmberg och
Brusewitz på 60-talet. Slutligen lämnar
»Göteborgs Stadz Konst och
Målaregilles protokoll 1702—1847» mer eUer
mindre utförliga upplysningar om mästarna.
Vi se af detta protokoll, att hvarje
gesäll för att bli mästare skulle undergå
ett prof. Detta skulle enligt beslut af
1710 bestå i att »förfärdiga något
ansenligt stycke, och på det sådant icke
må hafva förargelse med sig skall det
vara ur bibliska historien och om
möjligt öfver det ämne, som vidröres i näst
påföljande söndags evangelium». Denna
regel frångicks emellertid mot seklets
slut. Under det att ämnena i början
voro t. ex. »Abraham offrar Isac»,
»Lazari uppväckelse» o. d., blefvo de
mot seklets slut af mera världslig
mytologisk art, t. ex; »Anacreon med 2
nympher» och »Amour asiatique» (!).
Tyckte sig mästarna i Göteborg vara
tillräckligt många, blefvo profven ofta
ytterst kitsligt behandlade. Det var då
Göteborgs museum.
UTDRIFNINGEN UR PARADISET. MÅLNING
FRÅN BÖRJAN AF 170O-TALET I
HANHALS KYRKA. HALLAND.
lättare att bli mästare i de under
Göteborg lydande landsortsstäderna (= hela
västra Sverige), hvarom konstverkens
kvalitet också bär vittnesbörd.
Wilhelm Berg framkastar i sina »
Samlingar till Göteborgs historia» den
förmodan, att åtskilliga af mästerprofven
hamnat som altartaflor i kyrkorna. Det
är också mycket troligt, om man tar i
betraktande dessa taflors ansträngdt
korrekta utförande. Resultatet lämnar i de
flesta fall mycket öfrigt att önska.
Kanske i känslan af sin egen oförmåga har
en af målarna försett sin tafla med
devisen: »Thekel, thet är: man hafwer
wägit tig på ene wåg. och funnet tig ait
för lättan».
I alla händelser får man icke
jämn-ställa de gamla skrå-mästarna med våra
dagars plankstrykare. Profven fordrade
ju en tämligen hög grad af
konstnärligskicklighet, och gesälltiden varade ofta
ett tiotal år. Ett par af dessa målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
