Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kyrkmåleri på västkusten under sjuttonhundratalet. Af Gustaf Bolinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKMÅLERI PÅ VÄSTKUSTEN UNDER SJUTTONHUNDRATALET 349
pilturet», prydes vanligen af de tolf
apostlarna — ofta med förblandade eller
felaktiga attribut. Det är ju bära underligt
att man alis kom ihåg den medeltida
ikonografien. Schönfeldt använde alltid
detta schema och efter honom många
andra. Emellan och nedanför
hufvudkom-positionerna förekomma småscener till
föga båtnad för helhetsintrycket. Det måste
dock erkännas att flera, särskildt
Schönfeldt, ägde en viss kompositionstalang.
Det händer emellertid också, att
bibliska scener anordnas midt emot
hvarandra i rad utefter väggar eller tak. I
Säfve kyrka, där anordningen är sådan,
saknas egendomligt nog helvetet och
ersättes af — paradiset. Som exempel
på scenerierna kan anföras: Abrahams
offer — Jesu födelse; Jonas utspys ur
fisken — Kristus i örtagården; Elie
himmelsfärd — Korsfästelsen; Moses hittas
i vassen — Kristus graflägges. Det är
således icke fråga om någon anordning
i typer och prototyper, i de
gammaltestamentliga scenerna icke ens om
kronologisk ordning. Alltså icke något
medeltida schema. I alla fall är det, trots
det tidstypiska ämnesvalet och
utförandet, tydligt, att dessa 1700-tals målningar
i flera fall bära spår af medeltida
inflytande. Både schemat och de — låt vara
felaktiga — attributen, språkbanden m. m.
göra det troligt att konstnä en i många
fall inspirerats af kvarsittande medeltida
framställningar. Egendomligt nog
återfinnes också det egentligen från den
medeltida teatern stammande motivet med
helvetets ingång som ett eldsprutande
drakhufvud.
Såsom betecknande för barockens
uppfattning i motsats till medeltidens kan
påpekas de talrikt förekommande nakna
gestalterna, hvaribland äfven änglar.
Målningarnas stil går under hela
förra hälften af 1700-talet i utpräglad
barock. Pompösa kompositioner, figurer
Foto. G. Bolinder.
DETALJ UR YTTERSTA DOMEN. MÅLNING
AF J. ROSS I ÖRGRYTE KYRKA I
VÄSTERGÖTLAND. 174O-TALET.
med fladdrande mantlar och svällande
former. Påfallande är figurantalets
minskning mot seklets slut. Endast två eller
tre personer i hvarje scen representera
Israels barn vid kopparormens
uppresande eller folket vid korsfästelsen —
naturligtvis med minskad verkan, om
också i tidens ända. Mot seklets slut har
man ibland låtit måla om föregående
arbeten. Sådana palimpsester finnas i
Fiskebäckskils kyrka (de första main. 1745,
de senare 1786). Att döma af här och
där framstickande delar, ha de gamla
målningarna varit bättre. De nyare framställa
äfven profana skärgårds- och fiskebilder.
Om man tydligt kan skönja barock
draget i de tidigare kompositionerna a
la Ehrenstrahl, så märker man nog på
rococo-målarnas verk, att de beundrat
sin tids stora porträttörer. Färgerna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
