Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ur bokmarknaden. Af Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*9æ WkWKf WJU Wrrf Ju WIU Wkf A WPW A A Wfc* W^W WlU ^|!u ^Ac ^b ^llk
UR BOKMARKNADEN
Gustaf Upmark: Gustaf Vasas hof. En studie.
Med 22 planscher i ljustryck. Cederquists
grafiska aktiebolag 1912.
Oiksom första rummet i Nordiska
Museets högre ståndsafdelning är
ägnadt åt den äldre vasatiden, så
har intendenten vid samma
afdelning dr Upmark gått från början och i
sin doktorsafhandling gifvit en framställning
af samma tids kungahof och detta i klart
medvetande om det värdefulla för den
svenska kulturhistorien att på ifrågavarande
område få en fast utgångspunkt och att
det enda riktiga då var att börja med hofvet,
som — med brister och torftigheter —
dock var centrum och blomma som aldrig
annars i detta land. Att man på detta
område, som så intimt var förbundet med
regentens person, bör kunna afläsa denna
friskt nyskapande tids tendenser är tydligt,
och då centralfiguren är en man som Gustaf
Vasa, Sveriges intressantaste härskargestalt,
blir det äfven en tacksam uppgift att belysa
konungens personliga verksamhet, och
läsaren får nöjet att komma den kraftige herrn
något närmare in på lifvet.
Gustaf Vasas hof var i mycket att
jämföra med ett medeltida stormanshof, och
författaren ger en utmärkt klar och i
hufvudsak fullständig utredning af detta hofs
organisation och förvaltning och dess
utveckling intill den tidpunkt, då Erik kom till
makten och gaf det en mera kontinental
prägel och med den rike arfvingens
bekym-merslöshet lät guldet rinna mellan fingrarna.
Han urskiljer tre perioder, som
sammanfalla med de tidsepoker, Nils Edén
uppställt beträffande centralregeringens
organisation under samma tid. Hof- och
statsförvaltning voro nämligen, särskildt under tiden
1523—1538, knappast skilda åt. Ett försök
till en dylik uppdelning och till en fastare
organisation gjordes dock efter 1538 af de
inkallade tyskarna, men det blef af kort
varaktighet, ty det öfverensstämde »hvarken
med gamla svenska sedvänjor eller med
konungens lynne». Efter 1543 konstateras
därför i det mesta en återgång till det
gamla, ehuru naturligtvis mycket ändrat
sig från de första allvarsårens torftigare
förhållanden.
Det var en talrik skara af
hoffunktio-närer och tjänare som sålunda omgaf
konungen. De många olika kungliga
gårdarna, mellan hvilka hofvet flyttade, hade
behof af en stor mängd folk för sin
förvaltning. Den kungliga hushållningen,
tillfälligt verksamma handtverkare och
konstnärer, vidare skrifvare, kapellaner, spelmän
ete. utgjorde också en försvarlig
uppsättning. Men därtill kom — såsom det heter
i berättelsen om kröningen 1528 — att
»effter thet Hans kongelige ma:t är ecke
mera än en man haffuer hans nåde behoff
Hoffmestere, marsk, riddere ochswännar».
Vidare hade konungen ett stort krigsfölje,
som för visso hade allvarligare uppgift än
konungen erkände i sin diplomatiska fras,
att »hans nåds hierta leer, när hans nådh
sådana folk seer».
Utrymmet förbjuder mig att gå närmare
in på dessa förhållanden. Det må
emellertid framhållas, att författaren samtidigt
ger ett bidrag till historien om adelns och
ämbetsmännens förhållanden under denna
tid, liksom om utlänningarnas ställning i
landet. Däremot skulle man kunna anmärka
på författarens väl strama hållning gent
emot en del konstnärliga och allmänt
kulturhistoriska faktorer, som kunde ge en
mera hel bild af lifvet och kulturnivån vid
hofvet. Detta har emellertid sparats till
ett kommande arbete. Likväl har författaren
nu i en ny, illustrerad upplaga framlagt det
bästa förefintliga bildmaterialet och i
präktiga illustrationer gifvit en mera konkret
bakgrund åt sin skildring. Denna upplaga
har fått en mycket gedigen utstyrsel,
sålunda bl. a. försedd med vignetter,
tecknade efter dekorationsmålningar på
Gripsholm. Det är ett vackert prof på förnämlig
bok-konst och med hänsyn därjämte till
ämnets art och en behaglig stil torde
boken kunna påräkna intresse äfven utanför
fackmännens krets. Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
