Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN STOCKHOLMS TEATRAR
123
med en ångbåt för att få slut på det hela.
Här lät Sutro typerna alldeles ändra
karaktär, och slutet gjorde därför mycket dåligt
intryck. Ibland, när fröken Borgström, herr
Laven och fröken Doris Nelson, alla i
vackra kläder och med god diktion, ledigt
och behändigt sutto och sprakade i det
engelska parklandskapet och stoppade om
hvarandra med kuddar i smakfulla
korgstolar, kunde man riktigt sätta sig in i
trefnaden i engelskt rural life och i
underklassens afundsjuka känslor.
På Oscarsteatern förekom fru Betty
Nansen på ett gästspel kort som ett
stjärnskott. Hon spelade Sven Langes Fru
Majas hämnd. Det är den mycket
begåfvade författaren till »Hjærtets
Gerninger» som med denna pjäs måhända försökt
pröfva kritiken och därför gjort denna
parodi på ett skådespel. Själf en ypperlig
och skarp kritiker, ville han kanske se om
de mindre skarpsynta skulle kunna luras
att taga hans pjäs på allvar. Troligen har
han resonerat så här: det kunde vara
lustigt att göra en diva-pjäs, hjältinnan skall
vara en mogen, frånskild kvinna med en
blandning af Messalinas lystnad och
jungfru Marias renhetslängtan. Hon framföres
i frihet och skall än tjuta som en hungrig
tiger, då hon får höra namnet på »den
eländige», den frånskilde mannen, som har
gjort hennes lifs olycka. Sedan bör hon
hatfuli och listig svära att hämnas genom
att göra en aflägsen manlig släkting till hennes
f. d. man — släktingen har hon visserligen
aldrig sett — olycklig. Frågar någon hvarför,
svaras det att det går till så i di va-pjäser.
Sedan bör hjältinnan snärja, klösa och krossa
den olycklige unge mannen. Slutligen
plötsligt slå om, smeka och kyssa
samma person och i ett ögonblick af
hänsynslös lidelse och hjältemodig själfuppoffring
efter en hel del toalettombyten och
graciöst telefonerande öfverlämna sin välklädda
venusgestalt och sin sargade rika själ för
att morgonen därpå med döden i hjärtat,
nu en liten darrande försakande kvinna,
presenta den häpne, hygglige unge
mannen till hans duktiga kloka fästmö, en
fröken, som kanske blott har en liten smal
spets på underkläderna, under det att fru
Maja har allting genombrutet. Ett
bestämdt fel var att blott en af de
uppvaktande tre kavaljererna hade paralysie gé-
Fot. Almberg Ä: Preinitz.
AXEL HULTMAN SOM SALUHALLSFRUN
JOSEFINA ANDERSSON I SANKT
JÖNSSON OCH DRAKEN.
nérale, det hade verkat mer dekorativt
om-alla tre hade haft denna aristokratiska.
åkomma. Fru Nansens konst kom en vid
flera tillfällen att glömma förargelsen öfver
pjesen. Spel, dräkter, pjesval, allt visade
att hon ville vara diva, och den strängaste
kritiker skulle ej kunna neka att hon helt
och hållet lyckades.
Boileau sade, att Ludvig XIV ville skrifva
dåliga vers och lyckades. Algot Sandberg
ville skrifva en börskomedi och lyckades,
ty det betyder väl en komedi om börsen
för börsmännen och för Sandbergs börs.
Då jag ej alis förstår mig på affärer, får
jag nöja mig med Daniel Fallströms intyg
i pressen att Bomullskungen skall vara
alltigenom förträfflig. Månne den ej
skulle-kunna passa i U. S. A.? Där tycker man»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
