Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur Bulgariens nya litteratur. Af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BULGARIENS NYA LITTERATUR 233
Todorovs dramer eller sagospel
»Kyrkobyggarna», »Bergsfén» och »Hajduten
Stra-chil» äro byggda på bulgariska folk- och
sagomotiv, men dessa ämnen har Todorov
andligt fördjupat och omklädt i en
romantisk dräkt, bakom hvilken Todorovs
idealistiska och pessimistiska världsåskådning
skymtar fram. Högst når Todorovs sceniska
konst i »Bergsfén» (Samodiva 1904J),
en omarbetning af den gamla sagan,
huruledes »samodivan» (= den serbiska vilan,
skogsrået, huldran) lockar till sig dödliga
ynglingar, ty af det enkla, dramatiskt föga
betydande stoffet har han skapat ett
underbart gripande sagospel, som återspeglar
människans okufliga trängtan efter ett lif i
evig ungdom och skönhet.
Samma trånad och längtan, samma
vemodiga drömmerier om en oupphinnelig
lycka är det väsentliga draget i Todorovs
skisser Idyller (1908), till största delen
bestående af små byskisser ur det
bulgariska landtlifvet, men med en underström
af pessimism och tvifvel, hvari skaldens
egen stämning söker sig uttryck. Todorovs
prosa är mästerlig i sin ciseleringskonst
och står hittills oupphunnen i den
bulgariska litteraturen. Hans »Skuggor» är
en gripande miniatyrbild af det sjunkande
osmanväldet i Europa, och här har
Todorov med skaldisk finhet påvisat, huru
mycket af gammal kultur och estetisk
förnämhet i själfva verket försvinner från
Balkanhalfön i och med turkarnas utdrifvande ur
Europa. De resignerade orden äro lagda
i munnen på en turk, som efter det sista
rysk-turkiska kriget nödgas lämna det hem,
där hans förfäder härskat i femhundra år
och som han nu måste afstå åt den
smutsiga, arbetsträlande »rajan» — samma
dystra skådespel, som i ännu större omfattning
utspelats för Europas blickar senhösten 1912.
Och i den djuptänkta omdiktningen af
sagan om den bulgariske solgudens giftermål
med en jordisk kvinna har Todorov i annan
form utvecklat samma idé som i dramat
»Samodiva».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
